Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR AF HAFBBOTTNEN. 467
obestämd, och det synes troligt, att detta lefvande slem i er enda
sammanhängande massa betäcker hela bottnen af oceanen på större
djup. För Darwinismen var upptäckten af Bathybius en triumf,
emedan han tycktes fullkomligt motsvara det ”"urslem", som enligt
denna teori skulle utgöra det frö, hvarur hela djurrikets mång-
faldigt förgrenade stamträd uppspirat. En vederläggning af denna
åsigt på rent naturvetenskapliga grunder är naturligtvis lika omöjlig
som ett bevis för dess riktighet.
Foraminifererna förtjena dernäst vårt intresse. De hafva i
allmänhet ett ’kalkskal med sirlig skulptering och form, än spiralfor-
migt hoprulladt, än rakt utdraget, än platt, än klotrundt, än for-
madt som en flaska, en boknöt eller ett perlband o. 8. v. Det
är merendels genom skiljeväggar deladt i flere kamrar, och ytter-
väggarne äro ganomborrade af ett antal fina hål, genom hvilka det
i kamrarne inneslutna sarkodet uttränger i fina strålar, de s. k.
pseudopodierna. Dessa pseudopodier kunna efter behag förlängas
eller indragas; stundom ser man dem flyta tillhopa omkring någon
organisk smula, som fins i närheten, med den påföljd, att det främ-
mande ämnet upplöses och absorberas af pseudopodierna, inom
hvilka man under mikroskopet märker en ständig strömning af en
kornig näringsvätska.
Som redan förut omnämnts, består hafsbottnen på detta djup
af foraminiferskal till omkring nio tiondedelar, och det ojämförligt
största antalet af dem tillhör slägtet Globigerina. Ungefärsumma förhål-
lande återfinna vi i sekundärperiodens kritlager. Om vi då utsträcka
våra jämförelser än ytterligare, så finna vi i de stora hafsdjupen
lefvande en mängd relativt’ högre djur, hvilka eljest äro oss be-
kanta endast som försteningar från nämnde period eller hvilka åt-
minstone då befunno sig på höjden af sin utveckling, och nu helt
och hållet sakna representanter i mindre djup eller på sin höjd
representeras af några lågt stående, liksom aftynande former, exem-
pelvis enkriniterna. Wyville-Thomson tog sig också deraf anled-
ning att framställa en åsigt, som väckte oerhörd sensation bland
geologerna. Han påstod nämligen, att den formation, som för när-
varande håller på att bildas i de stora hafsdjupen, är ej blott en kritfor-
mation, utan sjelfva "kritformeringen", hvilken ännu fortgår der,
emedan de förändringar i naturförhållandena, som närmare hafsytan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
