Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR AF HAFSBOTTNEN. 459
Frågan hade emellertid väckt ett så spännande intresse bland
naturforskarne, att hon blifvit ett allmänt diskussionsämne för dem
såväl man och man emellan som i vetenskapliga tidskrifter. Den,
som först lyckades att finna det rätta svaret, var vår frejdade na-
turforskare Otto Torell, nuvarande chefen för Sveriges Geologiska
Undersökning.
År 1858 företog han en resa till Spotsbergen och 1859
till Grönland för att genom studium af dessa länders jöklar och
inlandsis vinna belysning öfver de dittills så dunkla naturförhållan-
dena under Skandinaviens "istid. Han hade med det lifligaste
intresse följt de senare årens djuphafsundersökningar. Lösningen
af frågan låg teoretiskt fullkomligt klar för honom, och han be-
slöt att under dessa resor skaffa konkreta bevis för organiskt lifs
tillvaro på stora djup.
| Torell insåg, att trycket ej kunde -inverka förkrossande på
organismer, huru bräckliga som helst, då detta tryck är lika stort
inifrån som utifrån, eller med andra ord, dä vätskorna ini kroppen
ega samma täthet som vattnet utanför densamma. Vid medelbaro-
meterstånd uppbära ju vi ett lufttryck om 20,000 skålpund eller
noggrannare uttryckt 21,4 skålpund på hvarje qvadrattum af vår
yta. Detta vållar oss intet obehag, ty vätskorna och gaserna i
vårt inre äro under inflytande af samma tryck och erhålla deraf
en spänstighetsgrad, hvarigenom de utöfva ett fullkomligt lika stort
mottryck inifrån utåt. Men om vi hastigt bestiga toppen af ett
högt berg eller i dykaredrägt bege oss några famnar ned i vatt-
net, så hinna ej vätskor och gaser inom oss att ändra täthet, lika
fort som trycket utifrån minskas eller ökas; jemvigten i tryck blir
rubbad, och vi erfara deraf ett obehag, som till och med kan steg-
ra3 ända derhän att det kostar oss lifvet. Vilkoret för kropps-
ligt välbefinnande är således, hvad trycket beträffar, att detta tryck
skall vara i det närmaste lika starkt utifrån och inifrån; huru
stort det för öfrigt bör vara ingår alldeles ej i räkningen. Det
måste sålunda vara lika möjligt att existera under 500 atmosferers.
tryck som här på jordytan, men de djur, som äro födda under ett
sådant tryck, kunna ej med lifvet förflyttas till jordens yta.
De resultat, engelsmännen vunno af sina undersökningar, voro
dem till den grad oväntade, att de ej vågade tro på dem. Torell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
