Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 KARIN MÅNSDOTTER.
salar. Här såg man ’"himiar" af gyllenduk, — i en bland dem
voro silfverblommor och rikets vapen inväfda, andra voro af sidon-
atlas, kantadt med röd gyllenduk, ännu andra af rödt eller svart
eller grönt siden. VYängar, "ståtliga! och med "perlestickar-
arbete”, försedda med täcken af sammet och siden, örngått af röd
gyllenduk och dynor stickade med silke och guld; stolar, klädde
med sammet och siden, till antalet tio, — mindre förnäma gäster
fingo nöia sig med bänkar; vidare bord, täckta med dukar, bland
hvilka en af röd gyllenduk med femtionio "sölfknoppar”, "önse-
guldsvippor”" och "sölfflitter" omtalas såsom något utomordentligt,
under det andra voro af "gyllenatlas", af rödt sammet, af guld-
stickad dräll; slutligen konungens dyrbara silfverthron med sin
dyna af violett sammet, — allt detta och ännu mycket mera vit-
nade om den kunglige värdens skönhetssinne och praktlystnad. —
Slottet hvimlade af hoffolk och tjenare. Rikets förnämstes tormän,
en Svante Sture, en Gustaf Olsson Stenbock, en Sten Eriksson
Lejonhufvud, en Peder Brahe, en Nils Göransson Gyllenstjerna,
visade sig der ej särdeles ofta; de voro spridda inom och utom
riket höga förtroendevärf och visste dess utom väl, att konungen
ej alltid såg dem utan misstro. Yngre adelsmän intogo deras plats,
— Hogenskild Bjelke var en af de förnämste; likaså främmande
äfventyrare, bland hvilka i synnerhet Dionysius Beurreus och Carl
de Mornay i hög grad åtnjöto sin herres nåd och förtroende.
Under dem i rang, men vid sidan af dem eller öfver dem i inflytande,
stodo konungens sekreterare, framför alla "prokuratorné Göran
Persson, men äfven Christer Persson, Olof Larsson m. fl. — De
lägre hoftjenarne voro flera hundra till antalet. Konungens kam-
marjunkare och kammartjenare voro de förnämste bland dem, men
dess utom nämnas småsvenner, kamrerare och räntmästare, kam-
marskrifvare med deras "”läredrängar" [:extraordinarie tjenstemän],
proviantskrifvare och embetsskrifvare. Två läkare, en apothekare,
tre "bardskärare" [:barberare och fältskärer], en kapellan och en
geograf" voro äfven anstälde vid hofvet. Slutligen uppräknas en
hel mängd lägre tjenare: perlestickare, guldväfvare — år 1563
hade konungen åtminstone tretton sådane i sin tjenst —, "löf-
snidare", kopparförgyllare, musikanter och sångare, lif- och hof-
skräddare, "vapendragare", profosser och "rumormästare", kiste-
och sängedrängar samt "”paulunknektar", drabanter och "stocke-
knektar” m. fl., så att detta talrika lägre hoffolk omtalas under
bortåt fyratio skilda benämningar.
Medelpunkten i detta glänsande hof, solen, mot hvilken allas
blickar vände sig, var konung Erik. Vid den tid, då Karin blef
af honom bemärkt, var han omkring trettio år gammal. Hans
fina bildning, hans mästerskap i alla ridderliga idrotter gåfvo ökadt
behag åt hans skönhet och manliga kraft. Hans talanger, om
hvilka teckningar och musiknoter af hans egen hand ännu bära
vitne, hans lärdom, hans skarpsiune och glänsande vältalighet fylde
högt bildade främlingar med beundran. I rikedom och ännu mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
