Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 321
hörliga utmaningar mot regeringen, genom öppet trotsande af statens
bestående lagar, såsom vid publikationen utan placet af det Hermes
fördömande brevet och genom presterskapets edsförpligtelse, hade
han brutit den biskopliga ed, som dock uttryckligen förband embe-
tets innehafvare till lydnad för konung oeh lag, — men hvad skulle
väl en preussisk regering göra mot kyrkans främsta öfverhufvud?
Efter mycken tvekan fattades i stora ministerrådet ett .djerft beslut,
och d. 20 Nov. 1837 infann sig oberpräsidenten i det ärkebiskop-
liga palatset, förevisande kongl. kabinetsorder, genom hvilken Clemens
August suspenderades från embetet och förbjöds att vistas inom
stiftet. Svaret blef: herden lemnar ej frivilligt sin hjord", och man
måste skrida till hans bortförande med våld. "<Gelobt sei Jesus .
Kristus, nun geschieht Gewalt” skall han dervid hafva utropat, och
såsom förhållandena då stodo, skulle denna förtröstan på martyriets
kraft visa sig vara ganska väl grundad. Den regering, som tillät
sig ett sådant förfarande emot den heliga kyrkan, hade icke rätt af-
vägt sin ställning och beräknat sina krafter; sjelf egde hon ej bakom
sig stödet af. någon allmän opinion, ty hon försmådde och föraktade
allt sådant; men emot sig fann hon den katolska opinion, hvaröfver
hennes motståndare suveränt förfogade, och som i alla tider utgjort
denna kyrkas stöd i dess ställning till regeringarne.
Också blef följden icke den fredliga uppgörelse, som regeringen åsyf-
tat; det motstånd, som Clemens August rest, upptogs af alla de öfriga
biskoparna, och bela den försonliga stämning, som någon tid förut herr-
skat, byttes i hat och förbittring. Dot man börjat i Cöln måste
till och med fortsättas i Posen, hvars biskop, v. Dunin, tillåtit sig
ännu uppenbarare trots, och under några år hade regeringen en :
prelat såsom statsfånge i Minden, en annan i Colberg. Men inom den
katolska befolkningen sådde jesuiterne ett missnöje, som inga polis-
åtgärder kunde stäfja och hvaremot regeringen ej heller egde någon
annan hjelp att tillgripa. Man synes nu mera vara ense om att
betrakta "die Cölner Wirren” såsom en at de mest epokgörande
företeelserna i detta århundrades kyrkliga utveckling, icke blott inom
Preussen utan i hela Tyskland. Ultramontansk kyrklighet fick nu
för första gången rätt fast fot i länderna vid Rhen och begynte
utöfva inflytande på massorna. "Förföljelsen” och våldet mot en
Svensk Tidskrift. 1873. 4:de Häft. 21
Je
Åre
WA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
