Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTÖNDE ÅRHUNDRADET. 319
universitetet i Bonn, der Hermes höll sina föreläsningar, och hvilket
för öfrigt såsom en statsanstalt stod "extra nexum ecclesie”. Det
kom i anledning häraf till åtskillig skriftvexling med provinsens
oberpräsident v. Vincke; men regeringen kunde ej böja den stolte
prelaten, som föröfrigt under en ganska ifrig skriftställareverksamhet
öppet förfäktade den då något ovanliga satsen, att alla stater stode
under kyrkans välde och att hvarje regeringarnos rätt till uppsigt öfver
kyrkan vore obefogad. När sedan ett påfligt breve år 1835 fördömde
prof. Hermes” läror, när detta bref offentliggjordes i Preussen utan
regeringeus vetskap och gillande, när samme Clemens August såsom
ärkebiskop af Cöln utfärdade ett cirkulär till alla biktfäder, hvari för-
bjöds alla katoliker att läsa Hermes” skrifter eller åhöra hans före-
drag, och ehuru detta cirkulär med förakt omnämde det kungliga
placet, så kände sig regeringen dock ej iståud att upprätthålla läro-
friheten vid Bonns universitet, utan uppmanade sjelf professorerna
att foga sig efter de kuriala befallningarna. På sådant sätt blef
emellertid Bonns teologiska fakultät satt ur all verksamhet; ung-
domen drog sig från de af staten tillsatte och aflönade profes-
sorerna och föreläsningssalarne tillstängdes — Vid samma tid
begynte genom samme mans åtgöranden det bruk, som seder-
mera lär hafva vunnit insteg inom hela den katolska kyrkan,
att "biskopen af hvarje prest vid invigningen tog formlig ed, att i
ärenden rörande disciplinen under ingen förevändning från biskoper
vädja under verldslig myndighet, hvarmed således den då i Preussen
gällande s. k. recursus ad principem faktiskt skulle vara upphäf:!
Slutligen tillkom äfven såsom det vigtigaste stridsämnet frågan
om de blandade äktenskapen. Regeringen hade år 1825 för Rben-
provinsen kungjort den preussiska lagen, att barn af s. k. blandade
äktenskap (d. v. s. der kontrahenterne voro af olika religionsbe-
kännelse) skulle uppfostras i fadrens religionslära och tillika för-
bjudit presterna att fordra löfte om barnens uppfostran i katolsk
tro. Detta förbud besvarades nu allmänneligen dermed, att det katol-
ska presterskapet, utan att fordra något löfte (!), vägrade vigsel,
så vida löftet ej frivilligt (!) gafs. Äktenskapen mellan katolskt
bigotta qvinnor och protestantiske män ansågos af det jesuitiska
partiet såsom ett af de förnämsta medlen för den katolska propa-
gandans verksamhet och lära också, efter sakkunniges omdöme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
