Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3185 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
het, som förrådde sig i den romerska kyrans organism och i dess
oeftergiftliga protester mot all liberalismens och otronus styggelse.
Vi känna, huro denona tankeriktning fått insteg äfven inom den pro-
testantiska kyrkans klerus, som snart tycktes skämmas för sig sjelf
och sin kyrkas "”subjektivism”, vär den katolska kyrkans "objekti-
vitet” och enhet begynte framträda i all sin glans. Allt sådant
gaf den romerska kyrkan kraft och mod och stegrade hennes an-
språk och förhoppingar. Hur hon så växte ut och blef stark, kunde
det dock ej slå fel, att samdrägten med staten skulle störas; trogen sin
oator kom hon inom kort att röra vid områden, der äfven de lång-
modigaste statsmän ej kunde undgå att uppträda som målsmän för
statens och medborgarnes frihet och rätt, och knapt hade fem är
förflutit, innan konflikter voro i gång, som tycktes hota att rubba
bela statsordningen. De framkallades genom den oböjliga envis-
heten hos en enda man och genom oklokhet af regeringen, men
det visade sig allt för snart, att de dock ytterst berodde på kraf-
ter, som lågo på djupet inom kyrkan, och hvilka, trots all yttre
vänlighet mellan prelater och statsmän, när som helst kunde upp-
besvärjas till ohöljd fiendtlighet emot den borgerliga ordningen.
Jesuiterna hade alltifrån restanrationens första ögonblick drif-
vit sitt pånyttfödelseverk i Rhenvländerna?), dervid utgående från
sitt närliggande stamhåll Belgien, och från biskoparne ända ned til!
diakonerna hade de skaffat sig lydiga verktyg inom den kyrkliga
organismen; ett arbete, som långt ifrån att störas af 1830—40-
talets strider, just då tog sin egentliga fart och nu lär vara fall-
ändadt derhäas, att inom denna organism icke finnes mer än en
vilja och en håg, — den som utgår från Vatikanen. Men det
fordrades någon förändring i den politiska atmosferen för att deras
utsäde skulle få kraft att spira upp, och det var den preussiska re-
geringeu förbehållet att nödgas göra dem denna tjenst.
Tvisten begynte först 1820 med anledning af den s. k. Her-
mesianska echismen, då generalvikarien i Mönster, Clemens Augus:i
Freib. zu Droste-Vischering, förbjöd teologie studerande att besöka
+) Se härom isynnerhet: Löbell: bpHistorische Brefe iiber die seit
dem Ende des sechszehnten Jahrhunderts fortgebhbenden Gefahren und Ver-
luste des Protestantismusp. Fr. a, M. 1861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
