Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT 1 NITTONDE ÅRKUNDRADET. 307
tioner, tillintetgjorde verkan af appellationer till Rom o. s. v. 1)
På samma sätt har den verldsliga makten i hela det katolska Tysk-
land under århundraden sökt hålla sig i jämvigt tned den andliga
och dervid ofta kommit att åberopa en höghetsrätt, ja t. o. m. en
rätt till kyrkostyrelse, som inför det kanoniska rättsbegreppet visst
icke kunde ega giltighet. I många fall bidrog väl ock härtill den
omständigheten, att striden mellan verldslig och andlig makt sam-
mwmanföll med den inbördes missämjan mellan furste och furste: det
tans ju knapt något enda af de tyska verldsliga territorierna, hvars
kyrkliga öfverstyrelse ej utöfvades af en utom territoriet boende
furst-biskop. Också hafva äfven för slitande af sådana stridigheter
den bräckliga riksförfattningen3 organer varit anlitade, och "die
Reichsgerichte” icke så sällan, i likhet med Frankrikes parlament,
utgjort en högsta instans för klagomål öfver kyrkliga myndigheters
maktmissbruk. 2). - Dessa omständigheter äro så till vida af vigt,
att de visa, huru statens rättshöghet öfver kyrkan, långt ifrån att
vara något oerhördt påfund af en "förvriden civilisation", äfven i
Tysklands katolska länder leder sina anor tillbaka till de tider, då
staten villigt gjorde sig solidarisk med kyrkans intressen.
Den gallikanska kyrkorättens grundsatser, hvilka åt staten till-
erkände en så vidsträckt befogenhet gentemot kyrkan, hafva redan
i 17:de århundradet begynt intränga i Tyskland, mestadels genom
förmedling af de nederländska universiteten, der statsrätt och kyrko.
rätt föredrogos af utmärkte lärare. I synnerhet hade det fran-
ska lärosystemet fått en sådan betydelse genom den högt ansedde
v. Espen, prof. vid Löwens universitet, hvars stora handbok "Jus
ecelesiasticum universam (1702) blef ett hufvudverk för den stude-
rande ungdomen. Såsom fullt medveten teori och med anspråk på
praktisk betydelse framträder det dock först i det bekanta arbetet
«De statu ecclesie" (1763) under pseudonymen Febronius utgif-
vet af vigbiskopen i Trier, Hontheim, och snart föremål för den största
uppmärksamhet öfver nela Tyskland. Foebronii kyrkliga system var
den i den katolska kyrkans historia flera gånger förut med ifver
!) Se härom Friedberg 1. c. T. 1. p. 187—266, hvarest i många hän-
seenden alldeles nya upplysningar äro meddelade om de kyrkliga förhål-
landena i Baiern från reformationen intill slutet af 18:de seklet.
2) Friedberg 1. c. p. 80—91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
