Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 EYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
fordom parlamenten, att belägga missbruken med skarpare straff;
i de flesta fall inskränker sig statsrådet numera till en enkel för-
klariig, att abus egt rum. €) Största inflytandet på kyrkans
angelägenheter utöfvar staten i ekonomiskt hänseende, ty förvalt-
ningen af kyrkans efter revolutionen å nyo förvärfvade egendom
står under den noggrannaste uppsigt af den verldsliga administra-
tionen. Kyrkan uppbär föröfrigt sitt underhåll af staten.
Då sålunda de gamla formerna till stor del ega bestånd och
då i öfrigt, genom det civila äktenskapets och den borgerliga
civilregistreringens införande samt föröfrigt genom det fullstän-
diga borttagandet af kyrkans jurisdiktion, staten utträdt ur beroende
af kyrkan, synes väl i Frankrike föga vara att frukta för fa-
ror af ett klerikalt inflytande. Och likväl har under detta århun-
drade en märkbar förändring egt rum inom Frankrikes katolska
kyrka och dess ställning inom samhället. Den gamla gallikanska
andan har flyktat ur de gallikanska formerna; de franske biskoparne
äro! ej längre hvad de vore i Filip den skönes, Franz I:s och
Ludvig XIV:s dagar; de slöto sig redan under Napoleon med ifvor
till hans djerfve motståndare i Rom och de hafva under de föl-
jande regeringarna blifvit allt starkare kurialister. Frankrike har
från 1848 blifvit jesuiternas käraste hemvist tt) och derifrån har
under längré tid utgått en ultramontan literatur, hvars hufvndsyfte
varit att sammansluta kyrkan kring den romerske påfven och att
göra biskoparne, de franske så väl som alla andre, till den heliga
stolens i allo underdånige vikarier. Nu senast har i Frankrike lik-
som i Tyskland en del af episkopatet ansträngt sig för att mot-
arbeta dogmen om påfvens ofelbarhet, men sedan den blifvit ett
faktum, hafva samtliga biskopar äfven här, utan inhemtande af nå-
got placet, midt under krigsoroligheterna publicerat konciliets
beslut. Och det vigtigaste är, att sedan sålunda andan hos den
den franska kyrkans höge dignitärer förändrats, betyda i sjelfva
verket de former, i hvilka staten förlagt sitt skyddsvärn, ganska litet :
") Se härom Friedberg: Gränzen zw. K. u. 8. D. II, s8. 517—27.
++) Enl. Friedberg: Gränzen etc. D. IL. p. 518 voro jesuiternas antal
i hela verlden, efter de officiella uppgifterna, år 1855: 5,510, hvaraf
1,697 vistades i Frankrike. År 1717 var deras antal 19,876, hvaraf 8,119 .
bodde i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
