- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
297

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRBUNDRADET. 297

kratisk kyrkoordning; men kyrkans "constitution civile" hade ingen
rot i det franska folkets föreställningar. Det var en gärd åt den
i de lägre samhällslagren beståndande kyrkliga andan, på samma
gång som ett grepp af beräknande statsdespotism, när Napoleon I
genom konkordatet af d. 15 Juli 1801 och dervid fogade organi-
ska lag af d.8 April 1802 delvis återgaf den romersk-katolska kyr-
kan hennes forna ställning i det franska samhället. Den katolska
kyrkan är enligt dessa författningar, hvilka ännu bilda grundvalen
för hennes rättsliga ställning, utrustad med stora privilegier och
förmåner, men är också, såsom en stor institution under ledning af
en utländsk suverän, underkastad sträng uppsigt och ett vidsträckt
förmynderskap. Inför, Napoleon — som hyllade grundsatsen "La puis-
sance publique n’est rien, si elle n’est tout. Les ministres de la
religion ne doivent pas avoir la prétention de la limiter, ni de la
partager” — var hon ingenting annat än en länk i den stora stats-
organismen och styrdes såsom den öfriga administrationen af den
starke. despoten med jernhand. Senare regeringar hafva än mer än
mindre strängt handhaft statens höghetsrätt, men i sina yttre
grunddrag har den dock allt fortfarande bestått in i våra dagar,
sådan den var utbildad redan i Ludvig XIV:s tid. Påfliga bullor
och skrifvelser behöfva för sin publikation "placet", och äfven bi-
skopliga dekreter hafva tidtals varit underkastade censur af pre-
fekterna; till och med biskoparnes kommunikation med påfven är
enligt lagen underkastad statens uppsigt BHiskoparne utnämnas af
statens öfverhufvud och insättas i embetet genom påflig bulla, för
hvilken ock fordras placet; de aflägga en särskild embetsed till sta-
ten. Likasom placet så består äfven i kraft det häfdvunna ’"appel
comme d’abus”, hvilken enligt de organiska artiklarna kan ega rum
vid "usurpation eller maktmissbruk af andlig myndighet, vid hand-
lingar och beslut stridande mot statens lagar eller mot «le i Frank-
rike giltiga kanones och angripande gallikanska kyrkans friheter
och sedvänjor, samt vid hvarje åtgärd som vid kultens utöfning
kan kompromettera medborgares heder, godtyckligt störa deras sam-
vetslugn, eller mot dem väcka injurie eller offentlig skandal". Appel
comme d’abus riktas till Conseil d’stat. Exempel på sådan hafva
dock under detta århundrade ganska sällan förekommit, och vigtigt
är, att den verldsliga myndigheten numera ej är befogad, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free