Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 KYRKA OCH STAT 1 NITTONDE ÅRHUNDRADET.
att staten icke är alla rättigheters källa och ursprung +). Kyrkan
kan med ett ord ej gå in på att vara ett privat samfund, ty hon
hämtar all sin rätt af sig sjelf, hon är suverän och i sådant hänseende
jämgod med de borgerliga samfunden.
Det är intressant att iakttaga, huru katolske, isynnerhet je-
suitiske, skriftställare understundom äflas att ställa äfven denna
suveränetetsförklaring under skyddet af den moderna liberalismens
grundsatser, huru de till sin förmån uppbesvärja tros- och läro-
frihetens, personlighetsbegreppets och sjelfstyrelsens heliga rättig-
heter gentemot den allt förtryckande <statsabsolutismen”, hvilken
ju är en fiende lika farlig för folkets frihet som för den katolska
kyrkans; och det är ej mindre egendomligt att se, huru en och
annan ur den liberala och radikala politikens läger af sådant väd-
jande till favoritfraserna låter sig besticka. Det är ju så riktigt
och vackert, att man "mer måste lyda Gud än menniskor", att det
finnes områden, der statens förmynderskap och lagstiftning ej ha
något att beställa, och att trosmeningar, lärosatser, predikan, sakra-
ment, kyrkodisciplin m. m. framförallt böra räknas för ett sådant
fridlyst område; det är ju gifvet, att det kyrkliga samfundet, så-
som bygdt på helt andra förutsättningar än staten och såsom hel-
gadt åt Herren, skall för sig kräfva en af staten oberoende ställ-
ning. Hvilken individ vill väl härleda sin rätt att tro på Gud,
odödlighet och frälsning eller sina sedliga förpligtelser af statens
omnipotens; hvilken institution, som afser menniskornas frälsning och
salighet, kan väl erkänna staten som källa till denna sin rätt? Och
så skulle den katolska kyrkans suveränetet vara bevisad och bragt
i samklang med -de liberala borgerliga samfundens rättmätiga for-
dringar. Ja måhända, om den katolska kyrkan vore, hvad hon
mindre än någon kyrka kan vara, en förening i anda och sanning
+) I den vid Pius IX:s Encydica »Quanta cura» af den 8 Dec. 1864
fogade »Syllabus complectens precipuos nostre etatis erroresp etc. varda
följande åsigter af påfven fördömda:
XIX. Ecelesia non est vera perfectaque Societas plane libera, nec
pollet suis propriis et constantibus inribus, sibi a divino suo fundatore
collatis, sed civilis potestatis est definire que sint Ecclesie iura ac limi-
tes, intra quos eadem iura exercere queat.
XXAXIZ. Reipublice status, utpote omnium iurium origo et fon,
iure quodam pollet nullis cireumscripto limitibus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
