Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 STRANDENS SAGOR.
att i säck kastas i stranden (dränkas), löpa sju gånger
gatulopp eller dömas till galge och gren, m. m. Härvid skulle
mycket kunna anföras om det förskräckliga våld och blodsugeri,
som den arme bonden i gamla tider på allt sätt måste lida af
tjenstemännen, såsom, bland mycket annat, genom dets. k. Herre-
gästeriet — ej olikt en sjelftagen de gamles "veitslos —, då
t. ex. en dansk landfogde, Herman Jenssen, under sina rätts-
färder i orten, mot all lag trängde sig in på bonden, kom med
sex hästar samt husfru, fröknar, junkrar och pigor, samt tog in
i hans stuga, stundom sjelf femtonde ""), och tärde der så länge på
. .den stackars värdens hull, tills han vardt både husarm och bar-
fattig; m. m., m. m.
Men det ofta våldsamt qvästa, fast ingalunda blötsinta folket
tog då och då på annat båll nog sin skada igen, nämligen när det
såg sig ram och, sedan lidelsernas onda makter fått storma in i
bjertat, ej sällan med rysligare följder, än de stormar vädren upp-
väcka på hafvet. Derföre vore väl strandningsidrotterna i forna
tider också ganska hårdlynta mot de arme skeppsbrutne; och örat
vill gerna sluta sig för sägnerna om do hemska dåd, som folkmin-
net derom gömmer. Men det var föga underligt, med sådange läro-
: mästare i plundringsvetenskapen, som våre öboar länge haft, så-
som de gamle hårdhändtve vikingagastarne, eller den s. k. Blod-E gil,
en beryktad sjöröfvare på Bornholm, som i en drabbning druckit
menniskoblod och slutligen vardt korsfäst; eller de penningkäre krä-
marne i Hansans gyllene dagar, som nog ibland också handlade
med kallt jern, – de blodstänkta Fetalie-bröderna och andra sam-
vetslöse fribytare, som kallade sig "Guds vänner och all verldens
fiender", bland andre den bekante sjöröfvarenv Klaus Störte-
becker, som slutligen halshöggs i Hamburg 1402, vidare högst-
salig konung Erik XII, som "också skulle ha något att lefva af
der han satt på ett skär”, de sjelfrådige Olof och Ivar Axels-
söner Tott, den förrädiske Måns Gren och den förskräcklige
sjöröfvarhöfdingen Lauge Peter, som vid 1517 med 500 våg-
halsar inom relingen plundrade i vestersjön cch kryssade i Nor-
dens haf, under det han skref sig "de Danskes bestormare, de Bre-
mers straff, en angripare på de Hamburger och de Holländares
marter," "hvarutom han och hans folk hade stegel, hjul och galgar
till fälttecken på sina kläder"; samt sist i raden den tappre
ödrotten Severin Norby, som gerna "förfriskade sig med att
röra uti krämarnes kryddsäckar”". — Bland de många tusende
små skälmar, som då alldeles misslyckades med handtverket, var
Gudmund Paulssen (son af danske presten i Lärbro P. Gud-
bjergius, t 1624), hvilken för sjöröfveri blef rådbråkad i Kristia-
nopel "). — I alla fall, desse förtviflade bussar och friseglare, från
Erik till Severin, samt de råa båtsmännen, som städse sväfvade
mellan hafsbotten och rånocken och lefde för dagen, de brukade
+) J. Wallin, anf. st., IL. sid. 1326.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
