Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 558
synes vara förf:s mening, då han säger att de intolerantes "beve-
kelsegrunder äro ur moralisk synpunkt ’oklanderliga,” då duger
naturligtvis dess exempel icke till att bevisa, det moraliteten ej
utöfvar något inflytande på civilisationen. Äro åter t. ex. krig
moraliskt förkastliga, då måste man hafva ett alldeles egendomligt
begrepp om "moralisk utveckling" för att komma till samma slutsats
som Buckle. Hans argumentation är nämligen i denna punkt
följande. Allt hvad. moralisterna i våra dagar säga om kriget, hafva
de sagt om detsamma t. ex. under medeltiden: anfallskrig äro olof-
liga, försvarskrig äro lofliga. Men krigen sjelfva hafva i våra
dagar minskats i antal och häftighet. «Då sålunda menniskornas
handlingar förändrats, men deras åsigter varit oföränderliga i af
seende å kriget, är det alldeles påtagligt, att den föränderliga följ-
den ej frambragts af den oföränderliga orsaken. Ett mera afgörande
argument är det ej möjligt att tänka sig." ... "Detta om det infly-
tande den moraliska känslan utöfvar på ökandet af vår afsmak
för kriget". Efter denna modell tillåta vi oss att skapa följande
syllogism. Sedelagen förbjöd tjufnad för flera tusen år sedan.
Moralisterna veta om tjufnad ingenting, som ej varit kändt för alla
moralister efter, ja, äfven före Moses. Antag nu, att menniskorna
i 19:de seklet stjäla endast hälften så mycket som judarna på Moses”
tid. Det är då påtagligt, att den föränderliga följden, tjufnåden,
ej kan hafva sin grund i den oföränderliga orsaken, eller den mo-
raliska <åsigten". Detta om det inflytande den moraliska "känslan"
utöfvar på vår afsmak för tjufnad. — Tjufnadens aftagande beror
med ett ord ej på "moralen", på moraliska "lärdomar" eller på
moraliska känslor”, utan endast af "menniskoförnuftets verksamhet",
den intellektuela faktorn. |
Som läsaren finner, ligger "det afgörande argumentet" här i
ett taskspeleri med orden moralisk "åsigt" och moralisk "känsla",
moralisk "lärdom" och "moral""’). Det är visst ej med afsigt, som
+) Vi kunna ej underlåta att i förbigående anföra ännu ett prof på
Buckles formella slutkonst. passande i stycke med det öfriga, men kanske
vådligare än alla andra. En gång (s. 221) — det är under en af de
många föreläsningar han håller om tolerans — framställer han en argu-
mentation, som för hans syften tydligen är af stor vigt, emedan den
leder fill den allt genomgående tanken, att civilisationens och humani-
tetens lifsvilkor är skepticismen eller »ovisshetens» element. Till den
Svensk Tidskrift, 1872, 6:te käft. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
