Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm — Or
526 ARKEOLOGI.
(sid. 128)"). Många skiljaktigheter finnas emellan de olika land-
skapens lagar, men inga som häntyda på ett undertryckt rättsystem
i något af dem. Dessutom borde väl i så fall hela Norge och
Norrland upp till Medelpad hafva haft häradsindelning, ty äfven
der bo ju underkufvade sydgermaner, enligt hr Hildebrands påstå-
ende. Så länge förf. icke har uppvisat, att ordet härad någon-
städes förekommer i "nedsättande" mening, eller tillfredsställande
kan förklara, hvarföre härad till slut blef den allmänna benäm-
ningen öfver hela riket, så länge torde hans gissning få stå för
hans räkning.
Hr Hildebrand skiljer (sid. 128 not. 1) emellan "folkligs och
politisk” eröfring. Med det förra uttrycket skall väl menas,
att det eröfrande folket påtvingar det underkufvade sitt språk,
sina lagar och hela sin kultur, så att de äldste inrebyggarnes na-
tionalitet endast framträder i enstaka reminiscenser af ett förgån-
get samhällsskick. Så har det enligt det Hildebrandska systemet
tillgått i Sverige. Med "politisk" eröfring åter förstås förmodligen
en med våld åstadkommen öfverflyttning af regeringsmakten till en
främmande herskare, utan att de besegrades nationalitet lider nå-
got intrång. Men för något mer än en sådan eröfring talar icke
det faktum, att konungen egde en tredjedel af häradsallmännin-
garne i Götaland eller uppbar en tredjedel af afraden för deras
brukning. Det kan också med skäl dragas i tvifvelsmål, huruvida
denna hans rätt är så särdeles gammal. TI Vestgötalagarne om-
talas den icke, i Östgötalagen blott på ett enda ställe och i för-
bigående (Egna sal. 1: 2). Längre än till början af det trettonde,
kanske till midten af det tolfte århundradet, kan den icke spåras
i diplomen (Styffe, "Om grundregalerna", sidd. 5—9) och blott
för enstaka bygder.
Vidare anför hr Hildebrand några egenheter i afseende på
myntfynden från solidusperioden, för att konstatera, att ett afbrott
i samfärdseln emellan Öland och södra Europa har egt rum om-
kring år 477 (sid. 127). Emot grupperingen af mynten kunna
några anmärkningar göras, hvilka skola framställas, om så påfor-
+) Beträffande Norge må anmärkas, att det tidigaste årtal, som 5Styffe
anför för någon urkund, der benämningen härad förekommer i st. f.
»skipreida», är 1376 (Skandin. under Unionstiden, sid. 337).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
