Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKEOLOGI. 523
utveckling, en undersökning som kräfver volymer, ehuru hr Hil-
debrand i en åt dithörande ämnen egnad bok har ansett sig kunna
affärda henne på sex sidor.
Det påpekas icke af hr Hildebrand, att Bugge (Tidskr. f.
Phil. og Pedag. VII, sid. 354 not. 1) och Wimmer (Aarb. f. 1867
sid. 40) hafva uppvisat en verklig öfvergång från det äldre alfa-
betet till det yngre deruti, att den gamla M-runan småningom fick
samma form som det finala R, hvarföre det senare i den yngre
runskriften tecknas upp- och nedvändt. Hr Hildebrand säger, att
det yngre alfabetet vår "mindre ändamålsenligt" än det äldre.
Visserligen hade det färre tecken, men om man genomläser Bugges
afhandlingar i detta ämne (i synnerhet "Bemerkninger om rune-
indskrifter på guldbrakteater”, i Aarb. f. 1871), ser man, hvilken
förvirrande mängd af bokstäfver den äldre skriften egde. Fram-
för denna oreda kunde väl ett alfabet med färre, men mera fixa
tecken vara att föredraga, låt vara att de icke utryckte alla ljud
i språket.
Den vigtigaste anmärkningen emot hr Hildebrands uppfattning
af den yngre runskriften såsom mera ursprunglig är af samma
slag, som den som ofvan framstäldes emot en liknande åsigt om
den ovala spännbucklan. Huru kommer det till, att det alfabet,
som svearne medtogo hit från östern, aldrig förkommer på någon
runsten, som med säkerhet kan bevisas ’vara äldre än det tionde
århundradet? Lade svearne bort att skrifva under nära på ett
helt årtusende, och hade de ändå bokstäfverna i friskt minne, när
när de ånyo började syssölsätta sig med denna nyttiga konst?
Och hvad är orsaken, att de äldsta säkra stenarne med vanliga
runor (Jällingestenarne). finnas icke i Upland, utan i Jutland?
Förf. tyckes visserligen hafva mycket höga tankar om Rökstenens
ålder (sidd. 129, 149). Denna inskrift är ännu icke tydd (hr
Hildebrand synes sjelf hafva förkastat den tolkning, som han gaf i
första upplagan af sin bok), men Bugge (Tidskr. f. Phil. VII, sid.
329) sammanställer henne med Björketorpsstenens, som han icke
sätter längre tillbaka än till midten af det elfte århundradet (anf.
st. sid. 341). |
Det ofvan anförda afser att visa, huru hr Hildebrand besvarar
den första af de båda frågor, som vi hafva uppstält, nämligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
