Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 DET POMMERSKA KRIGET OCH FERSENS MEMOIRER.
Ty hade rådet kunnat möta näst sammanträdande ständer med
segertidningar och landvinningar, visserligen skulle då motståndet
hafva förstummats och hofvet nödgats uppgifva sina tankar på
hämnd.
Denna uträkning syntes icke orimlig, när man betraktade den
preussiska konungens och de mot honom sammansvurna fiendernas
ställning. Tog man deremot i öfvervägande de medel, öfver hvilka
den svenska regeringen ägde att förfoga, så måste företaget synas
ytterst betänkligt. Då kriget skulle begynnas, ständerna oåtsporda,
så kunde regeringen till dess utförande icke utskrifva ett öre i
skatt eller bevillning, icke uppbåda en man utöfver den ordinarie
krigsmakten. Allt hvad regeringen kunde använda i härnaden mot
Europas yppersta krigshöfding, inskränkte sig till några och tjugu
tusen man oöfvade trupper, samt i penningar ett kreditiv på 30
tunnor guld och hvad man möjligen kunde inspara på andra anslag.
I öfrigt fick man lita på fransyska subsidier; och hoppet om fram-
gång hvilade mest på bundsförvandternes öfverlägsenhet öfver den
gemensamma fienden.
Dock voro Hattarna inom riksrådet icke alla ense om att kasta
sig och fäderneslandet in uti detta vågspel. Tessin afstyrkte. Höpken
afstyrkte. Den sistnämde, som till en början (om hösten 1756)
tyckes hafva låtit hänföra sig af de lysande konjunkturerna, blef
allt mer och mer betänksam; han förutsade, att en olycklig utgång
af kriget skulle medföra rådets och förmodligen ätven regerings-
sättets undergång, och han ansåg utsigterna till framgång vara allt-
för svaga, för att på dem våga utsätta sig för faran af en stats-
hvälfning. Men hvarken Tessin eller Höpken gjorde det yttersta
för att motsätta sig ett krigiskt beslut — hvilket de måhända
skulle hafva kunnat hindra; — och den krigiska ifvern hos Schef-
fer, Palmstjerna m. fl. segrade.
Sedan kriget en gång blifvit beslutadt, fick Höpken såsom
kanslipresident sköta brefvexlingen med gencralerna och till dem
frambära regeringens bud, hvarvid hans egna åsigter naturligtvis
fingo tillfälle att uttala sig. Hans öfvertygelse om krigets äfven-
tyrlighet, som förut låtit honom afstyrka krigsbeslutet, dref honom
nu att yrka på de djerfvaste företag; ty skulle något vinnas, så måste
det ske snart, emedan Sveriges tillgångar inom kort skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
