Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H, TH. BUCKLE. 469
derifrån: Buckle är icke blott rik på de senare — icke alltid af
bästa eller mest betecknande art —; han är äfven derutinnan i strid
med sig sjelf, att han väl så mycket som andra häfdatecknare upp-
märksammar individernas gäng i historien, och att han mer än de
fleste uppkallar dem till ansvar och dom för sina handlingar. Och
hur dömer och tecknar han ej! Den svenske läsaren tager natur-
ligtvis genast anstöt af de ord, som yttras om Karl XII, "denne
store röfvare", hvars "utomordentliga fåfänga måste hafva funnit
behag i en så varaktig hyllning” sonmi en medalj öfver slaget vid
Narwa; och Gustaf Adolf, "som visade sig i fredens värf lika kort-
synt som han var skarpsyut i krigets konst." Men om han med
öfversättaren anser dylika yttranden för ovanliga "lapsus calami
af den eljest väl underrättade författaren", så tänker han om Buckle
allt för högt. Dessa båda karrikaturteckningar stå i full öfverens-
stämmelse med de flesta andra omdömen och karakteristiker, denne
gifver af historiska personligheter, och framgå helt naturligt af
hans sätt att se dylika företeelser. Karl den tolfte var en stor och
envis krigare; kriget är ett ondt; alltså var mannen en fåfäng röf-
vare. - Gustaf Adolf kände ej Ad. Smiths ekonomi; alltså var han
en kortsynt politiker. Likaså var Georg II i England visst in-
tet mönster för ena sant konstitutionel monark, höll envist på sina
prerogativ, fruktade reformer och hatade reformatorer, var illa upp-
fostrad och beundrade hvarken Shakespear eller Voltaire; alltså skall
han tecknas sålunda: "Denne inskränkte och okunnige furste . ..
egde ej ens så mycket som en skymt af insigt i någon vetenskap.
Fullkomligt okunnig om främmande länders historia och hjelpkäl-
lor och jämt och nätt kännande deras geografiska läge, visste han
knappast mera om det folk, han var kallad att styra . . . . Det
fins ej det minsta bevis, att han kände någon af de många saker,
som styresmannen öfver ett stort land bör känna, eller att han
gjort sig förtrogen med en enda af de pligter, hans ställning ålade
honom, utom dessa rent mekaniska regeringsbestyr, som kunde lika-
väl bestyras af den ringaste skrifvare i det obetydligaste embets-
verk". För den, som tagit någon kännedom om Georg III:s rege-
ring, torde man ej behöfva mer än citera dessa ord; till tjenst för
den som det ej gjort bifogas här nedan några omdömen från an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
