Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFRÅGAN. 421
tyder och svenske justitie stats-ministern påstår, till följe deraf att
redan dess blotta utfärdande förmådde Lapparne att undvika behofvet
af dess tillämpning. Huru som helst: redan dess tillvaro är ett pre-
judikat af vigt, icke blott för saken närmast i fråga, utan ock der-
före, att det är ett stadgande bredvid och öfver 1751 års kodecill,
hvilken man nu vill gifva så öfversvinnelig helgd, och utgör, såsom
utfärdadt af svenske konungen, ett exempel bland många derpå,
att man å denna sidan Kölen helt oberoende lagstiftar och förord-
nar i saker, dem man anser Norge å dess sida böra underkasta
svenskt irflytande och afgörande.
Sedan 1817 har frågan om gemensam ansvarighet varit före ett
par gånger. I 1844 års komité-förslag, i det särskilda norska
för Finmarken och i det internationela förslaget af 1866 finnes
sådan ansvarighet enhälligt tillstyrkt. Detta synes väl bevisa
något med afseende på dess lämplighet. Mest bevisande är dock
den sista komiténs tillstyrkan, ty hon grundar sig på talrike
Lappars, vid 12 särskilda möten enstämmigt afgifna förkla-
ring att sådant ansvar är "billigt och rimligt", som det
heter i protokollen, och att de gå in derpå; ingenstädes
hafva de vägrat att så göra, eller ens talat mot saken.
Hvad betyder nu detta? och hvarpå beror det, att talrike
Lappar kunna gå in på en sak, mot hvilken rättsbegreppet i Sve-
rige säges revoltera? -
Man skulle kunna tänka sig, — och den som anser Lapparne
vara både fromme och enfaldige, gör det, — att de ej förstått hvad
som menas med. gemensam ansvarighet. Men så är icke förhål-
landet; tanken derpå är utgången från dem och komiterade hafva
fullständigt öfvertygat sig att Lapparne väl fatta hvarom fråga är.
Deras medgifvande har en helt annan grund, "nämligen medvetan-
det om hvad som skall blifva följden af denna bestämmelse.
På alla ställen komiterade år 1866 besökte och der Lappar
närvoro, uppgåfvo desse sig känna märkena på de djur, som van-
drade i flock med deras, äfvensom på de flesta närboendes; de er-
kände ock på de flesta ställena att de viste ungefärliga antalet
renar i hvarje flock (se komité-protekollen). Men deras förmåga
i detta hänseende är ännu större, ty de kunna på betydligt afstånd
känna igen sina och andras renar på färgen, m. m., och äro de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
