Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LITERÅR STRID, 411
såsom jude dragen till dem, af hvilka "de vigtigste som Heine, Börne
og senere Auerbach ere af jödisk Afstamning"”.
Denna bittra stämning, hvilken dock ej efter påstående ger sig
luft såsom någon judisk fiendskap mot kristendomen och dess grund-
åskådning, har gifvit anledning till yttranden af paradox natur,
hvilka utan tvifvel utgjort ämnen till upphetsning af sinnena. Bit-
terhet har framkallat bitterhet, ytterlighet har stött ytterlighet, och
det är icke underligt, att d:r Brandes skrällande trumpetstötar så-
rat öron, vana vid högstämda skalders smekande välljud. Imellertid
äro flera af dessa yttranden af den art, att de påkalla invändning.
Denna gäller: ringaktandet af det nordiska idealet, representeradt
främst af Englands poesi och Shakspeare, nedsättandet af den ger-
maniska renaissancen under den romaniska samt utfallet mot goti-
ken, — allt punkter, vid hvilkas behandling man snarare skulle förut-
sätta en sydbo än en nordbo.
D:r Brandes tyckes i detta arbete efter en längre vistelse i
södern ha så fullt tillegnat sig de romaniska folkens plastiska ideal,
att han, i stället för att nu, som sig bort, intaga en opartisk stånd-
punkt ofvanför hvarje relativt förhållande, tyckes sätta detta till
och med öfver de nordiska folkens protestantiska ideal med dess,
enligt hans egen bestämning, psykologiskt moraliska skönhet. Vi
kunna ej neka, att detta förefaller oss tvunget hos en man, hvilken
fostrats inom samma andliga sfer, som alstrat Shakspeare och By-
ron, Lessing .och Göthe, att icke tala om hans egna landsmän,
hvilka han visat sig på andra ställen väl förstå och uppskatta, äf-
ven oaktadt de icke "satte Problem uvder Debat". M:me de Staöls
lära om, att alla särskilda ideal äro relativa, behöfver ej lida nå-
got intrång, äfven om icke förf:s exempel till förklaring håller
streck, nämligen att hemmet och dess trefnad här uppe skulle bero
på nordens behof af <kunstig Varmes<. Ja, han går så långt, att
han säger: "Poesi af den dybe, psykologiske Art er som kunstig
Varme en Livsfornödenhed hvor Naturen er umild”. Det ser nä-
stan ut, som om trefligheten och poesiens psykologiska djup skulle
stiga, ju lägre medeltemperaturen vore. Allvarsamt taladt, nog fin-
nes det någon reson i yttrandet, ty en afgjord skilnad mellan sö-
der och nord, mellan romaniskt och germaniskt, mellan yttre pla-
stisk och inre musikalisk skönhet (om den motsatsen tillåtes och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
