- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
369

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRNERÄTT OCH VÄRNEPLIGT. 369 .

se annat än en personlig förolämpning deri, att den bättre lottade
tycker sig vara för god att med honom dela mödor och faror vid
försvaret af det gemensamma fosterlandet, der den förmögne åtnju-
ter bättre förmåner än ban sjelf, och han har rätt deruti.

Man har mycket förvånat sig öfver den disciplin, som särskildt
Preussiska arméen ådagalagt under det sista kriget mot Frank-
rike. Vi hafva hört personer, som j egenskap af reservoffi-
cerare deri hafva tagit del, förklara, att vid vissa tillfällen, då
truppen var utsatt för mödor och försakelser, hvarför den var nära
att duka under, det var just dessa element inom arméens led,
- hvilka, om det tillåtits, skulle kunnat begagna sig af lega och fri-
köpning, som uppehöllo modet och tillika disciplinen bland trup-
perna. Den bättre lottade kan svårligen fatta, med hvilken större
lätthet den fattige underkastar sig icke allenvast faran, utan hvad
mera är de otroliga lidanden som kriget framkallar, när han ser
personer, hvilka under vanliga förhållanden äro i bättre vilkor än
han sjelf, få med honom dela allt på lika sätt. Den bitterhet emot
bättre lottade samhällsmedlemmar, som annars skulle hos den fat-
tige obildade ynglingen på ett eller annat sätt gifva sig luft, för-
svinner, emedan han ser, att samhället erkänner hans medborgerliga
betydelse just dernti, att det pålägger alla samma pligt. Men de
förhållanden, som framträda under kriget, böra hafva sitt uttryck
under freden. De militära öfningarne, eller hvad man kallar mili-
tärpligten, böra derför under fred äfven vara gemensamma för alla.
Endast derigenom kunna dessa öfningar erhålla den nationela prä-
gel de böra hafva och med verkligt intresse af nationen omfattas.
Att således medgifva befrielse från öfningarne under fred- för vissa
individer, men låta pligten qvarstå för kriget, är ur rent politisk
synpunkt en orimlighet. Alla, som icke genom lyten ellåér en fullt
konstaterad kroppslig svaghet dertill äro urståndsatte, böra derför
under freden erhålla en fullkomlig militärisk utbildning.

Det är således ensamt ur politisk synpunkt i allas intresse
att värnepligten är absolut. |

Man har mycket äflats att framställa den indelta arméen som
en så god kärna för en armé af värnepligtige på grund deraf, att
den indelte soldaten lefver bland befolkningen och deltager i dess
arbeten. Vi skola således, lemnande hans militära egenskaper å
sido, endast undersöka, huruvida denna armé af politiska skäl skulle
kunna sammansmälta med en armé af värnepligtige medborgare.
Vi befara, att vi skola utsätta oss för mångens misshag när vi
påstå, att det icke finnes någon armé i hela Europa, som ur rent
politisk synpunkt erbjuder större svårigheter att sammansmälta med
en af värnepligtige medborgare bestående armé än den indelta.
Utom den omständigheten, att den indelta arméen ur politisk
synpunkt gör mera skäl för benämningen yrkesarmé"), än någon

+) När Karl Xl skapade denna institution var det säkerligen för-
anledt till stor del för att konna tillgodogöra sig den massa jordegen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free