Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 ” VÄRNRBRÄTT OCH VÄRNEPLIGT.
att sammansmälta de värfvade soldaterna, som bildade den egent-
liga arméen med de frivilliga och konskriberade”) och dymedelst
bilda en verklig af homogena beståndsdelar sammansatt armé.
Efter nära 4 års förfärliga slitningar och oerhörda offer lycka-
des detta slutligen, då Carnot genomförde den s. k. amalgameringen,
hvarigenom 1 bataljon af linien och 2 bataljoner af de frivillige
och konskriberade bildade en halfbrigad. Dessa senare erköllo
derigenom sina kadrer från liniebataljonen, hvilken åter förstärkte
trappen med manskap från de båda andra, hvarigenom dualismen
småningom försvann. Men den armé, som ur detta kaos småning-
om framgick, blef dock icke någon armé hvilande på allmän värre-
pligt, utan en yrkesarmé, hvilande på konskription i stället för på
värfning. Detta blir alltid förhållandet, när man förbiser, att med
allmän värnepligt måste följa ett väl genomfördt kadersystem.
Medeist konskriptionen sattes Frankrike emellertid i tillfälle
att mer än 20 år uthärda striden emot nästan alla Europas mak-
ter. I Napoleon "I:s kraftiga hand, och med det utomordentliga
snille denne man egde ej mindre att leda arméer än att organisera
dem, ’ blef konskriptionen ett frauktansvärdt vapen; men bristen på
genomfördt kadersystem framträdde dock särdeles vid 1813 års
fälttåg”?) och orsaken härtill var helt naturligt den, att genom de
bildade klassernas undandragande från tjensten vid arméen oöfver-
stigliga hinder måste uppstå. att erhålla kadrer, som såväl i qvan-
titativt som qvalitativt hänseende kunde motsvara behofvet.
Jourdans” konskriptionslag af 1798, likasom de af marskalk
"Gouvion 8:t Cyr 1818 och af marskalk Soult 1832 framlagda för-
slag till organisation af armén, innehålla också alla lagen om rättig-
heten till lega och friköpning. |
De öfverläggningar, som under innevarande år inom franska
kammaren hållits öfver det förslag till organisation, som blifvit till
antagande kammaren förelagdt, utvisa tydligen, att denna icke skall
komma att hvila på allmän värnepligt. Genom föreskriften om den
5-åriga tjenstetiden under fanan för soldaten har man alldeles omöj-
liggjort detta. ?++) Lega och friköpning med all den moraliska rut-
+) Det är väl värdt att iakttaga, att, äfven när man för att erhålla
soldater använde de mest våldsamma och tryckande tvångsåtgärder,
man dock i det allra längsta benämnde dem frivilliga (volontaires).
Man ville således i principen endast uttala värnerätten, men icke
värnepligten.
++) I ett arbete af Camille Rousset: >La grande armée de 1819» visas
medelst authentiska bref från kejsaren och marskalkarne, att största bri-
sten hos denna armé bestod uti de svaga och illa utbildade kadrerna.
Ett par dagar före bataljen vid Bautzen uppmanar Napoleon korpsche-
ferna att tillse, det alla officerare kunde med säkerhet utföra formering på
fyrkant och formering på anfallskolonn och att de okunnige skulle deruti
sorgfälligt undervisas,
+++) Preussiska militärförfattare erkänna, att fransmannen i allmän-
het är lättare utbildad till. soldat än deras egna landsmän. Då. nu en-
dast en tredjedel af de värnepligtige i Preussen anses behöfva tjena det
3:dje året för vinnande af tillräcklig soldatbildning, är det således något
annat än det rent. militära ändamålet, man vill i Frankrike söka vinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
