Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNERÄTT OCH VÄRNEERLIGT. "861
Den nimbus som så länge sväfvat öfver dessa frivilliga, hvilka
enligt en allmänt utbredd tro, som nästan blifvit en legend, rusade
till gränsen och räddade. Frankrike från invasionen, har blifvit bort-
sliten af Fransmännen sjelfva. ")
Man fann sig snart nödgad att skrida till tvungna utskrifnin-
gar, men resultatet blef föga annat, än att Frankrikes befolkning
under flera år af förfärliga lidanden fick erfara, hvad det innebär
att. göra dylika uppbåd utan att gifva de. uppbådade en fast orga-
nisation samt sörja för deras behof. Försnillniogar bedrefvos i den
gränslösaste vidd, ’under det landets söner omkommo af brist och
vanvård. Som ett exempel på det sätt, hvarpå dessa konskriberade
fingo sörja för sina oundgängligaste behof, må anföras, att, då nå-
gra tusen af dessa blifvit sammandragna i en af Frankrikes norra
städer och de ailra flesta .befunno sig i saknad af skodon, kunde
befälet icke annars än med våld förskaffa dem dylika. Härvid gick
man så till väga, att stadens befolkning inbjöds att åskåda en ma-”
növer utom staden. Denna utfördes så, att trupperna lyckades
innesluta en massa skådelystna inom .en stor fyrkant, hvarefter de
manliga åskådarne uppmanades att aflemna sina skodon åt de bar-
fotade konskriberade, hvilka ingalunda lade band på sitt glädtiga
lynng, när de. sågo medborgarne svärjande linka ut ur fyrkanten.
Dylika uppträden voro just icke egnade .att hos den bättre lottade
befolkningen ingifva smak för allmän värnepligt. |
När emellertid allmänna värnepligten proklamerades i Frank-
rike, eller den 26 Aug. 17938, således 2 år efter krigets utbrott,
hvarvid hvarje medborgare från 18 till 25 år förklarades skyldig
till krigstjenst, skedde detta under uttalandet af många vackra fra-
ser, men för dem, som icke kände sig berörda deraf, vinkade guilo-
tinen på de offentliga platserna som ett särdeles öfvertygande argu-
ment. ’"’Patriotismen", säger Camille Rousset, "dref visst mången till
gränserna, men hvem kan räkna alla dem, som guillotinen dref dit.’’
Den egentliga arméen jämte de allierades: lama krigföringssätt
var det som räddade .Frankrike. Dumouriez, som i så hög grad
besatt förmågan att ingifva förtroende hos de unga konskriberade,
fann sig t. o. m. flera gånger tvungen att till straff för deras
feghet raka ögonbrynen och hufvudhåren af dem och sedan bort-
jaga dem från arméen.
Franska militärförfattare hafva skildrat det förfärliga kaos,
som var rådande inom de franska arméerna vid denna tid och
framhålla dervid omöjlighetou af någon organisation, när arméen är
sammansatt af olika slags soldater, på olika sätt antagna och olika
aflönade. En bjudande nödvändighet framtvingade derför försöket
DÅ Vi hänvisa läsaren för sådant hänseende till 2:ne särdeles in-
tressanta arbeten: »L’armée et la Garde Nationale» par le Baron C.
Poisson, ancien officier d’Artillerie, ett vidlyftigt arbete i 4 stora delar,
hvari han framställer nationalgardets uppkomst och historia under åren,
1789—1795; samt les Volontaires 1791—1794’ par Camille Rousset,i hvilka
bägge arbeten de, som ännu hysa några illusioner om frivillighetens och
entusiasmens stora betydelse i kriget, hafva rätt mycket att lära.
Svensk Tidskrift. 1879. £:de häft. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
