Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2814 KONSTHISTORIA.
likan, på en slutpunkt, utan koncentriskt på ett midtelrum, som
dessutom erhöll förstärkt upplysning medelst den på kupolens
gesims anbragta krans af fönster, hvarigenom bereddes åt apsis
en ännu skarpare motvigt i det perspektiviska fenomenet". Vi
hänvisa här till originalet, för att bespara oss mödan med påpe-
kandet af det anmärkta. Sid. 223 är Läbkes uttryck om arabe-
sken, att den är "ein neckisches Verschlingen von Linien" återgif-
vet med "en skälmsk inveckling af linier’; vi skulle ha föredragit
ten lekfull Kopflätnings. Å sid. 234 sägas de 12 lejonen under
vattenbäckenet i Alhambras lejongård hållna "i sträf stil"; det före-
faller något underligt såsom motsvarande originalets "streng styli-
sirt’é, hvilket väl innebär något annat, än öfversättningen gifvit.
Det tekniska uttrycket "stiliserad", kändt af hvarje sakkunnig,
borde här lika väl bibehållits som t. ex. å sid. 264, der uttrycket
arkitektoniskt stiliserade" förekommer. Sidd. 236, 242 o. fl. fin-
per man Läbkes uttryck "Bauweise" återgifvet med "byggnadsme-
thod", enligt vår tanke mindre rätt, hvilket å sid. 236 är i ögonen
fallande, då bygnadsmetoden kallas "”osolid’".
Ordet "Gliederung" är i sanning ett besvärligt ord, men åter-
gifves, enligt vår tanke, ej lyckligt med "lembildning"; bäst hade
varit att lämpa uttrycket för hvarje fall, och i de flesta torde or-
det "fördelning" passa bäst, hvilket också blifvit användt å sid. 270 för
samma begrepp. Ett annat ofta förekommande uttryck är <kors-
hyalfF, hvilket dock numera allmänt ersättes af "krysshvalft. Sid.
284 heter det, att ögat "retas och behagas" genom målningens
vexling; det tyska "reizen< betyder dock i denna mening icke
<reta", utan "intaga", liksom det estetiska begreppet "reizend,,
icke är retande, utan intagande. Sid. 300 borde uttrycket <sköld-
väggen" ha fått en förklaring eller ersatts af ett annat ord. Sid.
331 är uttrycket om 8. Miniato, att dess facad är ordnad "i en-
lighet med skeppens form" alldeles icke korrekt, ty textens «dem
Aufbau des Schiffes entsprechend" betyder klarligen "motsvarande
skeppets resning". Å sid. 399 förekommer äfven ett missförstånd
af texten; der läses: "en oafbruten portik, den s.k. Lauben’", åter-
gifvande "die sogenannten Lauben", hvilket dock tydligen är plural
och icke singular af "Laube"’. Uttrycken ’kolossalhet’ s. 551, samt
<kors med lika långa skänklar" å sid. 557 höra icke till berömvärda
former. Till sådana mindre väl valda uttryck hör äfven det si-
dan’ 560 förekommande, då sjuttonhundratalets nykterbet liknas vid
tden härjade, nyktra morgonen efter ruset"; textens "der öde,
ntächterne morgon" återges utan tvifvel bättre med "den tomma,
nyktra morgonen efter ruset" — 0. 8. Vv.
Vi skulle nog kunna tillägga ett och annat af samma art som
det redan anförda, men detta må vara nog för vårt ändamål. Man
kan möjligen fråga, om dessa här af oss anmärkta fel verkligen äro
af den betydelse, att de böra offentligen påpekas. Vi svara: i en
öfversättning är mestadels författaren rättslös; kritiken är den enda
makt, som kan hålla hans sak uppe mot mera eller mindre ovärdig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
