Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTHISTORIA. 283
måste räknas till de svåraste. Hvilka anmärkningar mot en sådan
historisk öfversigt om ungefär 100 sidor än red fog kuuna göras,
— säkert är, att den kommande femte upplagan af Läbkes Arki-
tekturens historia skall numera ega tillfälle att fylla åtminstone
denna lucka, ty det behöfdes till en början ej mera, än att man
vore så pass noggrant och fullständigt underrättad om bygnads-
konstens öden i alla länder, som man genom detta sammandrag
blir om Sveriges.
Redan år 1868, när de första häftena utkommit, yttrade vi
oss något om öfversättningens beskaffenhet i denna tidskrifts före-
gångare, och vi hade då anledning att påpeka åtskilliga misstag
vid rymdbestämningar, hvilka nu i sluthäftet blifvit dels rättade,
dels afbjelpta genom ett kartonblad. Ehuru vi i allmänhet er-
känna öfversättningens sträfvan att återgifva originalet så bra som
möjligt, äfvensom svårigheten att i ett arbete som detta röra sig
med termer, hvilka ännu ej äro fullt fixerade i språket, (hvarvid
öfversättaren ibland lyckats rätt väl, medan han vid andra tillfällen
än är vacklande, än misslyckad,) och eburu vi medgifva, att man
kanske icke bör skolmästerligt handskas med ett arbete af detta
slag, nödgas vi dock meddela några detaljanmärkningar, dels emedan de
beträffa fel, som äro vanställande, dels ock emedan dessa fel lätt
låta ändra sig i en möjligen blifvande ny upplaga.
Ett fel af den förra arten möta vi å sidan 113, der vid talet
om Propyleerna det tyska ordet «Felderdecke’ blifvit återgifvet
med väggfält, ehuru dermed icke kan menas annat än taket,som
var indeladt i fält genom de hvarandra skärande stenbjelkarne,
och, som bekant, utgjorde föremålet för <artikens högsta beundran .
På ett och annat ställe är svenskan mindre korrekt: så läser
man sid. 119 "hörnena", öfver allt orden "tillochmed" samråan-
skrifna, sid. 143 "utsirningarne" med maskulin ’ändelse till ett fe-
minint ord, sid. 168 det osvenska uttrycket "inramad" för infat-
tad, sid. 235 det af Luäbke sjelf citerade ’"elfenartig’" återgifvet med
det dubbeltydiga och ovanliga <elfartad". Någon gång mötor man
en hel mening, som icke vill foga sig efter språkets lagar; så sid.
140, der vi läsa: <Den bibehöll äfven nu ett stycke förkroppad
arkitrav, så att grundlagen rörande det horizontala lager,
till hvilken pelaren alltifrån sitt grekiska ursprung hänvisade"
0. S. 9. Determinativ och relativ hänga här ej tillsammans; texten
lyder: "so dass jenes Grundgezetz horizontaler Lagerung, auf wel-
ches die Säulev ete. Å sid. 146 säges "varas om Solgudens nu-
mera försvunna tempel i Rom, hvarvid dock texten har "gewesen".
Sid. 150 säges om Constantini basilika, att "dess mellanskepp var
till hela sin utomordentliga bredd af 77 fot betäckt med korshvalf
af betydligt spann på kolonner”. Det senare tillägget tyckes öfver-
flödigt, då spannets vidd är angifven i fot, och det motsvarar ej hel-
ler textens ord. Afven sid. 192 bjuder på en mening, som i mer
än ett hänseende är anmärkningsvärd: Visserligen syftade det
hela icke, i motsvarighet till längdrigtningen hos basi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
