- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
247

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYNTFRÅGAN 1 SVERIGE, NORGE OCH DANMARKE. 247

mark. Med ett guldstycke värdt 11,43 eller 11,35 tyska mark och
med nya rigsdalerstycken om 1,14 (eller 2,28) mark kan man onek-
ligen icke just så lätt röra sig vid köp och försäljning å den tyska
marknaden. Och så kan möjligen sägas, att det behof af öfver-
ensstämmelse med grannlandets mynt, som för Sverige och Norge
är i det närmaste tillfredsstäldt genom ett nordiskt myntsystem,
det sträcker sig för Danmark, som har landgräns och varumarknad
äfven mot Tyskland, ännu något längre och framkallar tanken på
en anslutning till Tysklands mynt, naturligtvis helst under förut-
sättning, att de bägge andra rikena kunna besluta sig för det samma.

Det skall troligen vid det instundande mötet visa sig, hurn
mycken styrka detta sist nämda behof kan äga, och hvad det tyn-
ger i vågskålen emot de skäl, som kunna andragas för ett specielt
nordiskt myntsystem. Visserligen kan man sätta i fråga, huruvida
hänsynen till de danska’ myntstyckenas användbarhet å tysk mark-
nad kan vara af någon vigt, då det ju icke är importhandel utan
exporthandel, som Danmark i gränsorterna bedrifver med Tyskland,
och således icke danskt mynt som går till Tyskland, utan tyskt
mynt som söker sig till Danmark; men, som sagdt, om detta behofs
vigt kunna vi ej döma. Det förstärker sig vtan tvifvel med den ar-
gumentationen, att en öfvergång till nytt myntsystem ej lönar alla
de dermed förenade olägenheter, om man ej tillika vinner den för-
delen, att så mycket som möjligt närma sig till det stora målet, ett
allmänt verldsmynt, hvartill i närvarande stund Tysklands myntsy-
stem skulle bereda större utsigter. Alla de, som förut i främsta
rummet haft ett universal-mynt till mål för sina sträfvanden,
hafva att taga fasta på detta för Danmark möjliger något vigtiga
och rent praktiska behof och deri söka ett stöd för yrkandet på
omedelbar anslutning till Tysklands myntsystem. Och häruti
skola de måhända få bistånd från mnorrmännens sida, hvilka, så-
som ofvan är visadt, visserligen hafva intresse af ett för de tre
rikena gemensamt mynt, men möjligen icke vilja föredraga ett
specielt nordiskt mynt, utan lika gerna eller t. o. m. hellre kunna
förorda gtt gemensamt antagande af det tyska, om för dem räkne-
sättets rubbning i det förra fallet ieke blir mindre än i det senare,
men förändringens fördelar i senare fallet blifva större än i det
förra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free