Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
den samma ända ned till skiljemyntet, men denna rubbning i räk-
nesättet knappast fölle sig för Norge beqvämare än hvilken som
helst annan förändring af det bestående myntsystemet, så har Norge
deri måhända ett skäl att se ett dylikt förslag med mindre intresse,
om det nämligen finner sig med ungefär samma besvär och uppoff-
ring kanna vinna ännu några flera fördelar, utom de, som framgå
af ett specielt nordiskt mynt.
Antagligt är väl imellertid, att Norge, som i alla händelser
dock gör en ganska betydlig vinst på en dylik reform, i denna
småsak kommer att låta sina betänkligheter falla, om Danmark går
Sverige till möte i antagande af det nu nämda guldmyntet. Vi
föreställa oss nämligen, att Norge svårligen skulle vara hugadt att,
skiljande sig från de öfriga båda grannländerna, antaga ett vare sig
tyskt, franskt eller engelskt guldmyntsystem, hvilket då visserligen
kunde medföra någon fördel för de stora bank- och börsaffärerna,
men deremot skulle vålla nya och betänkliga olägenheter för de
oss emellan sig utvecklande handelsförbindelser. Dessutom kunde
Norge, såsom här förut s. 236 noten är antydt, lätteligen undkomma
allt särskildt obehag, om det beslöte sig för att behålla specien
som räkneenhet. Danmark har åter med afseende å lättheten att
öfvergå till decimalindelning föga att invända mot det nya myn-
tet: det får åtminstone icke svårare, än vi hade det, att från 48
(noga 48,2) skilling öfvergå till 100 öre.
Men Danmark har möjligen, om vi i öfrigt komma öfverens,
en annan invändning att framställa, riktad mot sjelfva principen
för den i föregående förslag afsedda förening, och som leder oss
öfver till en annan synpunkt för frågans behandling.
Danmark kan nämligen med skäl hänvisa derpå, att huru jäm-
förelsevis enkel och beqväm än relationen 8:”7 mellan nytt nordiskt
och nytt tyskt mynt må vara för växlingar och prisberäkningar, så blir
dock onekligen det nya nordiska guldstycket sjelft, (och dermed äfven
dess decimaldelar), en vid växling eller köp å verldsmarknaden särdeles
obeqväm och omedgörlig pjes. Det kan möjligen (om kursen 1: 15,60
antages) blifva nästan identiskt med 14 francs och mycket nära mot-
svara 11 shillings, hvilket dock kan låta rimligt; men det kan ej efter
någon antaglig konverteringskurs få ett värde uttryckt i jämna tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
