Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVENSKT ORDBOKSARBETE. 117
så behöfver man dermed icke afstå från det rättmätiga krafvet på re-
lativ fullkomlighet. Vi hemställa vördsammast, om icke t. ex.
orden adjutant, adress, advent, affär, akademi,akademisk,
alfabet, alfabetisk, auktion borde -falla inom samma gräns som
abbot o. d., samt huruvida meningen kan vara att till det blif-
vande bihanget förvisa den fast otaliga mängd sammansättningar
med svenska ord, i hvilka de här nämnda cch tusentals andra dylika
förekomma. Det blir i sådant fall ett stort och ett besynnerligt
bihang. I alla händelser torde den följda grundsatsen gifva anled-
ning till mycken tidsspillan för alla, som komma att mera flitigt
rådfråga akademiens ordbok.
Oss vill det synas, som kunde man utan fara, ja tvärtom till
allmänhetens och språkets fördel, gifva större utrymme åt i dagligt
bruk varande utländska ord. I lexikonet behöfva de intet förderf
åstadkomma, men detta erbjuder ett ypperligt tillfälle att göra dem
oskadliga för språket genom att, så vidt möjligt är, lemna anvis-
ningar om huru de kunna ersättas med svenska, och dymedelst åda-
galägga deras umbärlighet i tal och skrift.
Hvarken förordet till ordboken eller Rydqvists kritiska betrak-
telse har något att förmäla om folkspråket eller om någon dess
rättighet att tagas i beräkning vid utarbetandet af en utförlig ord-
bok öfver modersmålet. I Sveriges landskapsmål finnas likväl, så-
som hvar och en känner, en mycket stor mängd ord och uttryck,
hvilka synnerligen väl egna sig för upptagande i den egent-
liga svenskan, då i formelt afseende inga hinder möta, samt deras
betydelser sannolikt äro allmännare kända, åtminstone af landsor-
ternas bildade inrebyggare, än man vanligen tror — eller vill låtsa
om. De hafva yttermera den goda egenskapen att vara rent
svenska, äro oftast särdeles uttrycksfulla och visa sig mången gång
lämpliga att fylla luckor i skriftspråket eller att ersätta främmande
ord. En sådan inympning är så mycket mer berättigad och nödvän-
dig i fråga om svenskan, som denna mer än många andra tungo-
mål varit utsatt för uppblandning med osunda, d. v. s. främmande
ämnen, och som våra allmogemål, i synnerhet Götalandskapens,
ännu icke kommit till sin fulla rätt i förhållande till skriftspråket.
Landskapsmålen äro, såsom hvarje sakkunnig väl vet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
