- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
116

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 SVENSKT ORDBOKSARBETE.

I allmänhet torde man med fog kunna påstå, att akademien
snarare upptagit för få af de föråldrade orden än för många. En
stor del af dessa nu bortglömda och förkastade uttrycksmedel för
tanken torde åter kunna och behöfva upptagas. Emellertid utgö-
ra de, såsom Grimm uttrycker sig, "sparpenningar”, och det är ord-
bokens uppgift att bevara och framhålla dem.

Det lilla bidrag till utredning af frågan om den ståndpunkt,
som en svensk ordbok bör intaga i förhållande till i vårt språk
gängse främmande ord, hvilket vi hade önskat här meddela, måste
ty värr utelemnas af brist på utrymme. Vi anmärka derför blott,
att det beslut, i hvilket akademien stannat, väl ändå har sina myc-
ket stora olägenheter. En stor del af dessa ord med främmande ur-
sprung, bland dem äfven många af de jämförelsevis nyare och nya-
ste lånen, äro dock så till vida införlifvade med språket, att de
antagit svenska böjningsändelser, fastän de i afseende på betoningen
icke foga sig efter vårt språk; de hafva vidare ofta bildat sam-
mansättningar med svenska ord eller antagit svenska aflednings-
ändelser; icke få äro slutligen alldeles oumbärliga, emedan de be-
grepp, hvilka de tjena att beteckna, ej för det närvarande kunna
återgifvas med svenska uttryck.

Akademien har uppställt som rege! att intaga blott sådana ut-
ländska ord, "som antagit svensk drägt", ehuru "denna gräng lik-
väl stundom blifvit öfverträdd, när ordet haft långlig häfd och
varit i allmänt bruk, t. ex. abbot, abbedissa, alarm, apostel,
april m. fi. Främmande ord af den art, att de möjligen vore att
här söka, äro eljest, särdeles de af annan upprinnelse än Germa-
nisk, förvisade till ett blifvande Bihang; ehuruväl ett och annat dit
hörande kunnat såsom del af en sammansättning få här en plats,
t. ex, adelsdiplom, afgångsexamen, afvittringsinstrument o. dyl.
Någon ovilkorligt gällande grundsats låter i dylika fall icke genom-
föra sig, och en allmän gränslinie, som fullt tillfredsställer begrep-
pet, står ej på förhand att uppdraga".

Äfven om man erkänner, att slutmeningen i den nu anförda delen
af förordet är riktig — och i språkfrågor har det sig för visso
i rätt många fall svårt att finna ovilkorligt gällande grundsatser
och att uppdraga gränslinier, som fullt tillfredsställa begreppet —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free