- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
61

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ SJELFSTYRELSE. ’ a 61

någor samhällsvådlig beskaffenhet hos de ändamål, för hvilka utgif-
terna skulle göras. Orsaken måste hafva varit, att företagen voro
hvad vi med ett lätt fattligt, ehuru ej alltid så lätt definieradt
ord, kalla industriela.

Om så är förhållandet, borde man i dessa beslut ega en vig-
tig hållpunkt för afgörandet af kommunernas befogenhet. Man kan
då med tämlig stor visshet förutse, att hvarje försök af kommu-
nerna att, under åberopande af det allmänna gagn som direkt eller
indirekt kunde beredas samhället, understödja enskilda industriela
företag 7), ett fabriksbolag, en varfsanläggning, en mejerihandtering
I. d., eller ock sjelfva för egen räkning bedrifva industriel verk-
samhet, — att sådana försök af regeringen skulle afvisas under för-
klaring, att ändamålet för den af kommunalstämmans eller fullmäk-
tiges majoritet beslutade utgiften icke fölle under kom.författningens
1 och 5 $$. Om vi icke bedraga oss, har också regeringen härut-
innan vunnit bifall af det allmänna rättsmedvetandet, som, sedan
statsindustriens aktier begynt falla, icke just är hugadt att tillerkänna
en kommunalindustri någon större kredit. Och sålunda synes väl
åtminstone här en sådan formel och rättslig gräns för kommuner-
nas befogenhet vara gifven, som just i den kommunala sjelfstyrel-
sens eget intresse måste vara af nöden.

Tyvärr är dock icke heller denna distinktion mellan kommunala
och icke-kommunala angelägenheter obetingadt och i alla händelser
hållbar. Om här vore stället att ingå i en undersökning af alla
dithörande frågor, vore det lätt att visa, huru ur rent theoretisk
synpunkt föga är vunnet med en dylik bestämning, hvarmed tillika
enligt vår mening skulle vara ådagalagdt, att det engelska sättet
för frågans lösning är det enda så väl theoretiskt som praktiskt
tillfredsställande. Men här må det vara nog att påpeka ett fall,
der den nyssnämda satsens oduglighet som allmän rättsregel trädt

+) Härmed synes visserligen vid första påseende stå i bestämd strid.
att K. M:t 1870 d. 4 Okt. tillåtit Motala kommun att upplåna 5000 rår till
aktieteckning i Motala tändsticksfabrik. Men då man af protokollen och
utslaget finner, att denna teckning företagits mot det uttryckliga vilkoret
att kommunens fattiga, isynnerhet qvinnor och barn, skulle få arbets-
förtjenst vid fabriken, så kan denna åtgärd falla under en annan kategori.
Den är närmast att jämföra med anslag till cn fattiggård 1. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free