Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJELFSTYRELSE. al
tanken på ett ingrepp från K. M:ts sida i kommunernas beslutande-
rätt, såsom om sådant nödvändigt skulle betyda kommunal ofrihet
och obehörigt administrativt förmynderskap. Men under det man
sålunda talar om frihetens grundsats med ögat fästadt på korpora-
tionen, glömmer man, att frihetens grundsats äfven intresserar indi-
viden inom denna korporation. Hvarje kommunens handling och
-— — = m-— 4
led vara för sig behöflig eller icke, då hade vi i sanning aldrig bort för-
värfva oss denna sjelfstyrelse, hvars betydelse och värde vi visa oss så
föga i stånd att uppskattap.
Så yttrade sig den 1 Mars 1871 i Andra Kammaren Gr. Erik
Sparre i anledning af den till civilministern framstälda interpellation
om kommunernas befogenhet. Yttrandet erinrar oss lifligt om ett annat
härifrån tämligen skiljaktigt uttalande af samme man, hvilket står att
läsa i Ridderskapets och Adelns protokoll för den 4 Okt. 1860. Gr.
E. Sparre yttrade, under den då pågående debatten om kommunal-
författningarna, följande: »pJag anser, att den mening, som af en reser-
vant bland komiterade blifvit uttalad, förtjenar att tagas i betrak-
tande. Han har nämligen sagt, att i fråga om den ekonomiska lagstift-
ningen K. M:t ensam eger beslutande rätt, ständerna endast önskerätt...
Besynnerligt måste det ock förekomma, att då detta eger rum i förhål-
landet mellan Regering och Ständer, ett motsatt förhållande skall in-
träffa i kommunerna, hvarigenom den högsta myndigheten ej derstädes
skulle erhålla något inflytande i afseende å de allmänna beslut, som afse
kommunens nytta.... Jag tillåter mig i detta afseende upläsa hvad
reservanten anfört:p.... ... att i sockenstämmorna såväl som i riksför-
samlingen majoriteten standom behöfver tempereras af en makt, hos hvil-
ken högre insigt och mognare pröfning förutsättes, derom lärer väl orfa-
renbeten framburit tillräckligt talande vitnesbördp — »Vi veta alla» forts.
talaren, Datt i vårt land är den meningen täml. allmänt gällande, att en-
dast hos K. M. finnes beslutanderätt i sista hand.».... Derefter före-
slog Gr. 5S. i stället for den nuvarande 76 4 om besvärsrätten och de
grunder, å hvilka besvär kunna anföras. en paragraf af följande väsent-
ligt förändrade lydelse: »Enskild medlem af kommunen, som åt kom.-
stämmans etc. beslut uti kommunens gemensamma angelägenheter ej åt-
nöjes, eger deruti söka ändring genom besvär etc»...
Som man ser, föreligga här tvänne i grund motsatta uppfattningar
af regeringens ställning till kommunerna. Men år 1860 voro ännu ej de
kommunala jernvägarne på dagordningen, och man vet, huru jernvägs-
frågor förmå ändra politiska åskådningssätt. För egen del hylla vi ena
åsigt, som ligger emellan dessa bägge ytterligheter. Mellan sjelfavål«dl
och träldom finnes en medelväg. som heter lagbunden frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
