Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR. 37
ten återgifvas på vårt språk, hvarvid det endast skall blifva fråga
om Pprosa-verk. Den literära granskningen har länge nog mycket
förbisett denna sak. Sedan Silfverstolpes journal svängde den kri-
tiska gisseln öfver dåliga öfversättare, har denna uppgift näppeligen
af någon bland våra literära tidskrifter ansetts för annat än en>bi-
sak, åt hvilken blott då och då någon uppmärksamhet egnats. De
sjelfständiga afhandlingarna hafva mer och mer trädt i stället för
detaljkritik. Vi klandra detta förhållande så mycket mindre, som
de literära tidskrifterna obestridligen blifvit af vida större vigt för
den allmänna bildningen, i den mån de från sig afsöndrat å ena
sidan den formela granskningens småbestyr, samt å den andra äf-
ven de afhandlingar af egentligt lärdt intresse, som rättast höra till
facktidskrifter, för att i stället — låt vara med anledning af lite-
rära företeelser — afhandla frågor, som djupt ingripa i nutiden
och lifligt intressera en större allmänhet, sedån de med ett ord
upptagit essay-genren, hvilken väl för en kort tid framträdde i
Geijers literaturblad, men först på ett afgörande sätt rotfästes i
vår literatur genom det lysande uppslag, som gafs af C. F. Berg-
stedt genom "Tidskrift för Literatur". En återgång från denna
riktning vore för ingen del att önska, men i den mån en trägnare
specialgranskning dermed kan förenas, skulle en lucka fyllas, hvil-
ken, såsom just en mängd af öfversättnings-missfoster ådagalägger,
ej utan skada kan länge lemnas tom.
«Prosaiska öfversättningar’, säger Leopold, "utgöra den
lägsta, den lättaste, men icke derför den minst nyttiga delen
af språkodlingen. Det är godt och nödvändigt att vänja och böja
språket till uttryck af alla slags begrepp och föreställningar. Det
lyckligaste snille skulle stanna långt ner om fullkomligheten, om
detta skapelseämne saknar nödvändig tjenlighet; om det är rått,
oböjligt, otillräckligt. Emellertid har granskningen hos oss föga
uppehållit sig vid försök af detta slag; antingen för dess större tal-
rikhets skull eller för ledsnaden vid en alldeles saktom ordkritik.
Deraf har händt, att hvem som kunnat sammanbinda ord och fra-
ser, ansett sig duglig till öfversättare, och att de största osmak-
ligheter, de största orimligheter flugit omkring, eller om man så
vill, krupit omkring i allmänheten, utan all slags påminnelse". Om
senare delen af denna utsaga ännu behåller sin fulla giltighet, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
