Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PAB W1NISMEN.
511
ma någon hos en individ för ar:dra individers nytta. Naturligt
urval känner egentligen inga arter; artbegreppet — en fullkomlig
abstraktion — innebär endast en viss temporärt antagen modus
vivendi för en löst omskrifven summa individer; det beror på de
oändligt förvecklade uppgifter, som kampen om tillvaron uppställer,
om individerna, en efter annan skola falla ifrån den s. k. arten
och bryta sig in på nya vägar. — Förväxlingen är endast möjlig,
så länge man rör sig med metaforer, och redan i blotta namoet
"urval" ligger en sådan. Det vill så gerna förvandla sig till en
iütellektuel makt; substituerar man deremot det rätta namnet:
caussæ efficientes, blindt verkande orsaker, så försvinner synvillan.
På den något konfusa undersökningen af, huru biets instinkt
att bygga sina celler i form af sexsidiga prismer, — getingarnas
pappersbygguader visa som bekant samma konstmessighet, — kan
tänkas hafva uppstått genom fullkomnande af humlans och det
mexikanska biets (Melipona) instiukter, skall jag här ej närmare
inlåta mig. Till den frasen, att den koloni, som engång bygde de
bästa cellerna med mesta besparing af arbete och material, också
blef den mest gynnade, svarar emellertid icke naturen. Mot alla
de tänkta fördelarna af ett dylikt fullkomnande vill jag blott ställa
det faktum, att de nyssnämde med sina vida mindre utvecklade
instinkter slå sig fullt så väl ut i lifvets kamp, som biet med sin
till höjdpunkten drifna instinkt. Humlornas samhällen äro
visserligen små, men förekomma i stället så mycket allmännare; kolonierna
af den amerikanska Melipona fasciata stå deremot i afseende på
individantalet kanske ej efter biens.*) Ja alltför ofta synes just
en sådan ytterlig specialisering, om man så vill beuämna det,
snarare lända till nackdel, då den förutsätter en summa af
betingelser, som ej allestädes erbjuda sig. Darwins argumentation har,
som nyss sagdt, något bindande endast för den, som i naturligt
urval ser en intellektuel makt. Men frågan rör sig här om, huru de
på detta sätt gradvis förbättrade instinkterna kunnat gå i arf, då
de individer, som handla efter dem, ej lemna några arfvingar efter
sig. Eller den rör sig fastmera om, hur det kunnat komma sig, att
*) Det förtjenar anmärkas, att, såvidt bekant, i Amerika inga bin
förekomma med en s& högt uppdrifven konstfärdighet som det europeiska
biets. Detta finnes der i fritt tillstånd blott såsom förvildadt.
tioenik Tid Hkr tf t. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
