Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK LITKKATCU.
449
tillägga, att en fört’., som här och dor bakom bildernas slüja låter
oss au a en sådan sund åskådning af det religiösa lifvets
företeelser, som den vi träffa vid talet om själavandringsläraiis brist,
ueme-dan den utesluter begreppet frihet, likasom begreppet nåd", eller
om "menniskans dogmbyggande instinkt", om dogmernas betydelse
såsom ett sanningens "skyddande omhölje’4 — om deras egenskap
att "hårdna ined tiden, då kärnan förtorkar, i samma mån skalet
blir tjockare", och om den religiöse reformatorns verksamhet —
en sådan förf. skulle måhända hafva gjort allmäuheten en ännu
större tjenst, om han icke, såsom nu synes oss vara fallet», inskränkt
sig till att blott väcka och underhålla den förvåning, som man vid
första ögonkastet i den nyare forskningens uppslagna bok känner
deröfver, att så mycken likhet tinnes mellan det, som nu är, och
det, som fordom var. Förf. har för alla de frågor, som af denna
förundran väckas, egentligen icke mer än en observation att gifva
till svar, och det är, att en "beundransvärd ekonomi möter oss
äfven i andens rike, hvarigenom ett inskränkt antal likformiga idéer
är tillräckligt för menniskoslägtets uppfostran till dess bestämmelse".
Hvad vill då detta egentligen betyda? Det tycks s tua dom afförf:s
framställning framgå, att han i andens rike trott sig
upptäcka en hushållningskonst, som väsentligen består uti att i oändligt
nya former ragusera gammal skåpmat, eller, som ban sjelf i de
första raderna af sin skrift yttrar om naturen, "lappa aflagda
kläder". Kunna vi vara belåtna med en sådan uppfattning? Hafva
vi dermed kommit längre än till den allra första, omedelbara och
ytliga betraktelsen af do storartade företeelser, förf. låtit glida förbi
vårt öga? Äro alla sanningar gamla och utslitna för oss, och
mensklighetens lif sålunda ett evigt enahanda? Eller menar förf. blott, att
sanningen i och för sig är evig, enoch densamma; dermed stode dock
väl tillsammans, att den för oss alltid framstod såsom ny, att
sanningarne blefvo högre och bättre. Det, som i de s. k. Gauila
Sanningarna är entonigt är i sjelfva verket det att de alla äro
behäftade med brist; det, hvarigenom de skilja sig från hvarandra
och således äro nya, är alltid ett tillskott af sanning; liksom det,
hvari alla lefvande varelser äro lika och enahanda, är svagheten,
bristen, dödens frö; men det, hvarigenom de äro olika, alltid är
lifvets art och styrka. Måhända skulle dessa föreläsningar hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
