Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lILSTOUlbK LITKHATIK
Det hela är vackert, det är grant som ott stort kaleidoskop;
der finues ej blott lärdomsprof, der fins korn uf äkta poesi.
Och dock, när man läser det lilla häftet i ailsköns lugn, och förr än man
tänkt kommer till slutet, lägger luau helt visst boken ifrån sig
med en känsla af förvirring, af oklarhet, skola vi säga det? . . .
nästan af missbelåtenhet. Det är mörkret som följer på en
fyrverkeri pjes. Man bjuder till att samla sina tankar . . . hvad ville
han V . . . hvad mente han? "Gaiula sanningar"? hvar fans det
klara bevisot för denna tanke, eller fans ens denna tanke klar?
Den lilla föreläsningsseriens uppslagsända är någonting så
oändligen pikant: naturens lappande och lagande på sina barns aflagda
kläder, ideerna en begränsad qvantitet andeligt skiljemynt, som under
oändligt kretslopp förrätta en oändlighet af operationer, hela
den menskliga utveckliugen en serie af plagiater — en sådan tanke
utförd i några slående exempel, tillspetsad i några rotande
paradoxer, skickar sig onekligen beundransvärdt väl till inledning just för
en serie af populära föreläsningar i ordets bästa bemärkelse. Det
måste vara af mästaren i den dialektiska undersökningens konst,
som förf. lärt detta vackra grepp: att hos åhöraren först väcka
förvåning, förvirring och nyfikenhet för att derifrån småningom
leda hans sinue till klarhet och ljus. Och så mycket bättre
passade ett sådant mäktigt uppslag, som man geuast från böljan kunde
se, att det var en af mensklighetens högsta och djupaste frågor,
som föreläsaren tagit sig för att belysa, då han nämligen från
naturens, de praktiska uppfinningarnes, ordlekames, sagornas, dikteiib
och den bildande konstens fält öfverflyttade plagiat-theorien på det
’-område för den menskliga tankens verksamhot, der menniskans
högsta iutressen träda fram, spekulationen öfver hennes ursprung,
hennes bestämmelse och slutliga öde, hennes förhållande till det
öfversinliga och hennes föreställniug om makter af eu högre
ordning". Men i och med detsamma hade man ock rätt att hoppas
en fortsättning och ett slut, ty i dylika ämnen vill icke Unken
hvila vid eu snillrik paradox; och man kunde känna sig så mycket
säkrare i denna förhoppning, som den oändliga lätthet och
säkerhet, hvarmed förf. handskas med ott öfverväldigande rikt material,
bär vittnesbörd om ett välde öfver detsamma, grundadt pä hans
vidsträckta studium af mensklighetens urhäfder. Vi skulle också vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
