- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
444

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444

HISTORISK LITERATÖR.

sticker af mot den alldeles regellösa godtyklighet, som herskar i
alla våra historiska och geografiska läroböcker i fråga 0111
rättskrivningen at afrikanska och asiatiska nauin. — I några rent språkliga
fall ha här och hvar uppenbara fel insmugit sig, ehuru äfven dc
af icke synnerlig betydelse. När det talas (2. sid. 9) om »äkta
Araber (Mutaarribau till skilnad från »oäkta (Mustarriba)»,
så förhåller det sig i själfva verket så, att både lnutaarriba och
mustarriba betekna »oäkta araber», men muarriba eller
uru-bijja »äkta araber». Sidan 112 i samma del heter det, att en
grafplats vid Sardes’t nu Sart), »fått af Turkarna namnet Ben Pcpe
(de tusen grafvarne^». Men när nu »tusen grafvar» heter på
turkiska bin sin ler, eller vauligare (med ett från arabiskan lånadt
ord) bin mesar lar, och »Ben Pepe» på turkiska betyder så
mvk-ket som »jag stammar», så är det ej lätt att förstå hur saken
hänger i hop. I en not (3. sid. 37) läses: Neutrum Bràhman
betyder kraft, lyftning, bön; maskulinum Brahmän en kraft förlänande,
lyftande, bedjande. I)en neutrala ändelsen Bràhman, antydande
frånvaron af personlighet i det ursprungliga gudaväsendet är således
rätta benämningen derför, men skulle i vårt språk återgifvas med
Brähmat, hvilket dock torda förefalla alltför främmande, hvarföre
det vanliga skrifsättet Bràhma här föredragits; Brahmän åter är en
riktigare benämning å medlemmarna af den indiska prcst-kasten än
den hos oss mera vanliga Brakmin4\ Här är mycken konfusion
för handen, förorsakad, synes det, af den förestälningen att -an
(i Brahman) vore en särskild neutral ändelse. *)

*) Brahman (det första a är alltid kort och har tonen) är: 1,
neutrum (nomin. B rahm a. i ri*»a olika kasus brahman.) och betyder a
andakt, bon: b) det personliga urväsetidct: II, maxhulinttm (nomin. brahmà.
i riiota olika kasus brahman) och betyder a) den personliga guden Brahmå
som jämte Yiachnu och Sht rit bildar den indiska trhnurti. b) en medlem
af prestkasten. I betydelse af »urväsende» kan ordet således skrifvas
(med utsatt ton) bràhman eller (efter nomin.-formen) bråhiua. Det är
nämligen vanligt och kanske lämpligare att vid dylika namn nyttja
nominativformen, såsom alltid sker vid latinska och grekiska namn. Så
har äfven vår förf. ofta gjort, ehuru utan att häri kunna åstadkomma en
konseqvens, som vore omöjlig att fordra, då han förklarat sig icke vara
bekant m-d sanskritspråket. Något brahman som särskildt mask. tinnes
således icke. En medlem af den indiska prestkasten, en »bramån». eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free