- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
381

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKÖNLITERATUR.

381

lände. Det är i sitt förhållande till morfadren, detta gamla hjelp’
lösa barn, som Nells hjerta föder hennes klokhet, och det är
den oupphörliga visan om Dombey à Son, som låter Paul känna
sig såsom medlem af den gamla firman och räsonnera med fadren
och mrs Pipley på detta lillgamla sätt, under det den förra
tillsammans med Kit visar sig som ett verkligt barn, hvilket ock är
fallet med Paul i Florences sällskap. Fullt riktigt i poetiskt af
seende låter ock Dickens de bägge brådmogna barnen dö före sin
utveckling till fullvuxna menniskor. I David Copperfield och Pip
Pirip, hvilka båda framställas såsom skildrando sin egen barndom,
har dock författarens underbara förmåga i detta afseende
fullständigast visat sig.

Men icke blott barn har Dickens förmått afvinna en ur allmänt
mensklig synpunkt intressant sida — dervid han dock af lätt förklarliga
skäl haft de flesta läsares sympati till bundsförvandt — han har
löst det långt svårare problemet att uppkalla vår medkänsla och
vårt intresse för sådana olyckliga varelser, hos hvilka själslifvet
varit föga eller intet förnimbart. Vi hafva redan förut omnämt
master Dick: hos honom är dock detta lif endast rubbadt, icke
förintadt, och det kan derför förefalla naturligt nog, att denna brist
samt hans understundom framlysande medvetande deraf blifver
föremål för lifligt deltagande. Men hvarken Barnaby Rudge eller Maggy,
den groft* bygda qvinnan, som kallar sig syelf ett två års barn och
den yngre och spädare Amy Dorrit för "lilla mamma", förråda
något högre lif än ett djur. De äro fromma och tillgifna mot dem,
som bevisa dem godhet, men hos Barnaby ligger tillika ett
vilddjur fördoldt, som äfven under händelsernas utveckling bringas till
lif. Men på någon slags intelligens gifva de intet prof. Och likväl
— hvilken poetisk bild har det ej blifvit af denna Barnaby, der
han lefver sitt fulla lif — d. v. s. drömlif, ty till ett högre kunde
han ej komma — bland hundar och foglar cch andra väsen af en
lägre ordning! Maggy åter har visserligen, såsom ofvan är antydt,
sin hufvudsakliga betydelse såsom ett supplement åt liten Dorrit,
men fyller såsom sådan det rum, att man knapt kan tänka henne
borta.

Har Dickens egnat stor uppmärksamhet åt denna djuriska
tillvaro, sådan den förekommer hos vanlottade menskliga individer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free