Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AX KL FERSEN SOM MEMOIRFÖRFATTARE. 298
Vårt fäderneslands historia, så rik på officiela källskrifter
förvarade i våra arkiv och inbjudande forskaren att åt dem egna sina
mödor, har deremot hitintills varit tämligen fattig på memoirer.
Helt och hållet hafva de dock icke saknats, och nu senast har vår
literatur blifvit riktad med sådana af stor vigt och omfattning
genom utgifvandet af Grefve Axel Fersens anteckningar om sin tids
händelser. Dessa hafva med allt skäl väckt den största
uppmärksamhet; och då nu med den sjunde delens utgifvande arbetet,
enligt utgifvarens uppgift i företalet till den tredje delen, är afslutadt,
så är det tid för den historiska kritiken att tillse, hvad nytta
vetenskapen kan draga af dessa memoirer, hvad vitsord de ega för
bedömandet af det tidehvarf och de personer, som utgöra föremålet
för antecknarens skildring.
Knappast torde bland grefve Axel Fersens samtida någon enda
kunna uppletas, som egt bättre tillfälle än han att om tidens inre
historia förvärfva en vidsträckt och tillförlitlig känuedom. Född
1719 af ett högadeligt hus, egde han till fader en man, som i
Carl XILs krig hunnit generalmajors värdighet, som i den
sedermera följande söndringen utmärkte sig bland hertigens af Holstein
anhängare och som likväl med tiden blef konung Fredriks
gunstling och en af grundläggarne för hattpartiet. Den unge Fersen
gick tidigt i fransysk krigstjenst, förvärfvade der både ära och
erfarenhet, så att han på grund doraf, fastän visserligen icke utan
afund och missnöje, vid 31 års ålder kunde befordras till
generalmajor i svensk tjenst. Sedan han derpå fästat sitt bo i
fäderneslandet, blef han snart genom sina personliga egenskaper och sin
stora rikedom så betydande, att han af hattarne utsågs till att föra
landtmarskalksstafven vid den stormiga riksdagen 1755, då man
visste, att en afgörande strid förestod med konungamakten, som
sträfvade att sönderbryta sina bojor. Aldrig har en landtmarskalk
i Sverige spelat en sådan rol som vid den riksdagen, då han i
*petsen för ständerna trädde i strid med konungamakten och
besegrade den, då konungens spira och medundersåtars lif i
väsentlig mon berodde af honom. Vid den följande riksdagen var Fersen
åter landtmarskalk och fick då till någon del omintetgöra hvad
1756 blifvit gjordt, fick låna sin hand till splittring af sitt eget
parti, fick räcka den till förlikning mellan hofvet och hattarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
