Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två författare från 1840-talet.’
263
äfven här det karakteristiska hos en person eller situation, som
han lätt och behagligt framställer. Öfverallt möter oss samma fina
och skarpa iakttagelseförmåga och samma till verkligheten sig
närmande lif i framställningen, som, för att ej blifva en tom och andelös
kopia af densamma, fordrar just denna komiska eller humoristiska
dager, hvilken förf. låter i rikt mått utgjuta sig öfver hans
skapelser. Det var denna sanning och liflighet, som gjorde Blanche
till en så utmärkt berättare och så stor gunstling hos hela den
läsande publiken, ända från skolgossen, som igenkände sig sjelf
i ett slagsmål af Klarister och Jakobister, till den fina damen, som
längtade efter lördagsmorgonen, hvilken skulle medföra fortsättningen
å Illustrerad Tidnings nyaste följetong.
Det är förut nämdt, att Blanche med afseende å sin literära
bildning gått i skola hos fransmännen, äfvensom att han hyste den
moderna framtidsmannens vferldsborgerliga åsigter. Detta hindrade
honom dock icke att vara god svensk och företrädesvis, såsom
äfven förut antydts, stockholmare. Han hade visserligen gjort
vidlyftiga resor, såväl inom Sverige som utomlands, men ingenstädes
såg och lärde sig Blanche så mycket som i Stockholm. Der lefde
och studerade han, och der finnas få äldre boningar, åtminstone
på Norr och Ladugårdslandet, hvilkas väggar ej för den lyssnande
skalden förtäljt mer eller mindre underbara historier. Hans Taflor
och berättelser samt de efterföljande serierna af Hyrkuskens
berättelser, En prestmans anteckniugar och En
skådespelares äfventyr äro också rikt laddade med stoff ur
verkligheten, och hvarje läsare känner, att figurer, sådana sorn Kalle
Utter och Jonas Dugge, måste hafva funnits för att kunna tecknas;
men deras historia måste ock berättas så roligt för att blifva
någonting. Denna Blanche^ lätthet att berätta förledde honom att
understundom slösa sin talang på temligen ofruktbara föremål.
Qvickhe-terna blefvo då sökta, och longeurerna trädde bjertare i dagen, ju
sällsyntare de voro. Att, oaktadt förf. var i besittning af både en
rik erfarenhet och en fruktsam fantasi, bland denna väldiga mängd
af mindre berättelser, som fylla ej mindre än sju delar af hans
samlade skrifter, stundom den ena kommer att något erinra om
den andra, om ej genom annat åtminstone genom sin stil, kan icke
förundra någon. De böra derför, såsom fallet är med flera andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
