Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
två författare från 1840-talet.
dels en frukt af Blanche^ första besök i verldsstaden, dels ett
uttryck af hans republikanska och kosmopolitiska tendenser samt af
det mäktiga intryck, som 1848 års revolution gjorde på hans
lättrörda sinne, må visserligen i detta fall tillmätas en viss betydelse.
Men någon egentlig skilnad mellan denna roman och hans
föregående äro vi knapt i stånd att upptäcka. Der är samma löslighet
i sedligt afseende, samma cffektsökeri och till en del samma
oförmåga att hos läsaren efterlemna intrycket af situationernas gripande
allvar, ehuru han här upptagit till behandling sådana af
verlds-historiskt intresse. Och detta, trots den lifliga framstälningen och
de många förträffliga detaljteckningar, som finnas i såväl denna som
alla hans öfriga arbeten. För vår del anse vi, att bland alla hans
skapelser på detta område bör företrädet gifvas åt Flickan i
Stadsgården, och detta är ej blott en gärd åt ett kärt minne från
barndomstiden, utan i ännu högre grad åt den inre sanning, som detta
arbete eger, i jämförelse med sina syskon. Ty bredvid alla
osannolikheter och till och med barnsligheter uppbäres det af en vacker
idé, såsom visande, huru en ren och uteslutande känsla förmår att
skydda den, som eger henne, från att vid lifvets frestelser affalla
från sig sjelf. Det är den oskyldiga och trogna kärlekens makt,
som kommer till heders i detta arbete, hvilket för öfrigt ej företer
några af dessa för vår sedekänsla fula eller åtminstone äckliga
scener, som eljest i allmänhet raisspryda hans romaner. Må ingen
tro, att vi, rörande Blanche, vilja åt ämnet eller det sedliga
innehållet tillmäta en större betydelse, än då det var fråga om
Wetterbergh. Yår uttalade åsigt står aog fast; saken är blott den, att
osedligheten är ett stoff, som svårligen kan förmås att antaga en
skön form, ty hon hör en gång för alla till det styggas sfer.
Det klander, vi ansett berättigadt mot Blanche’s romaner, träffar
dock ingalunda hans mindre berättelser och skizzer. Sjelfva andan
i dem är bättre och stilen enklare och naturligare. Skulle den
äfven någon gång höjas till en flygt, högre än som betingas af
ämnet, skadar detta här mindre, ty berättelsens korthet gör, att
en mera pregnant stil här ej hinner blifva tröttande. Äro felen
här mindre än i romanerna, så äro i stället förtjensterna större.
Blanche’s skizzer förete i allmänhet många likheter med hans
komedier och kunna stundom anses för ofulländade sådana. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
