Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.
allt hänseende tro vi förf:s försök i en senare tid att beröfva denna
sin framställning all karakter af gyckel med qvinnans emancipation
hafva varit både oklokt och obehöfligt. En liten episod ur Blanche^
senare politiska lif står nämligen i nära sammanhang med
denna vråugbild af qvinnoemancipationeu. Det var i januari 1866
som ett väl skrifvet utskottsbetänkande, tillstyrkande utvidgade
medborgerliga rättigheter för qvinnan, förevar till behandling inom då
varande borgareståndet Ett af ståndets skarpare ’hufvud ansåg, på
grund af Blanche^ auktoritet i hans qvicka teatcrpjes 1846 och 1946,
frågan för tidigt väckt, emedan han fixerat tidpunkten, då man finge
se resultaten af dylika förslag, först till 1946. Under frågans
fortsatta behandling uppträdde Blanche med ett, såsom alltid, varmt och
ädelt föredrag, hvars största svaghet dock var, att han i det nämda
stycket från sin ungdom förklarade sig endast velat "framställa en
spegel, för att visa den manliga delen af publiken, hvad qvinnan
fått uthärda under sitt korståg geuom tidsåldrarnc". Förklaringen
var fyndig, men hade det felet att ej vara fullt lojal, ty åtraiustone
blef han svarslös, när hans vederdeloman sade sig hafva svårt att
tro honom, •’enär han (Blanche^ har både för godt hjerta och för
god smak att gyckla med en sak, som han anser ädel och rättvis".
"Snarare tror jag", fortfor denne, "att det gått med honom, som
med aktörerne i en annan af hans qvicka Skapelser, att han
uppträdt i första akten som prest o<eh i den andra som röfvare, eller
tvärtom". Sä var verkligen förhållandet: de tjugu,åren, som lågo
mellan Blanche^ författande af pjesen och hans nämda uppträdande
i borgareståndet, hade gjort honom till en liflig förfäktare af den
qvinnoemancipation, hos hvilken den komiske författaren förut blott
uppmärksammat den löjliga sidan. Detta var högst förklarligt och
förlåtligt, men det var oriktigt att ej erkänna det.
Blanche var visserligen egentligen lustspelsdiktare, men har
dock äfven försökt sig inom det allvarligare skådespelet.. Efter
hvad som blifvit sagdt om hans komedier, torde det vara lätt
begripligt, att detta sonare med sina strängare anspråk på enhet i
planen ocli konseqvens i utförandet ej varit rätta fältet för hans
verksamhet, ehuru lian väl med sin kännedom om scen,
skådespelare och publik äfven på detta område åstadkommit lyckade
arran-gementer. T Engelbrecht och hans dalkarlar har Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
