Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.’ 257
gång anspråksfulla, uppträdandet af dessa Thalias ambulatoriska
prester. Sjövall sjelf är en fullt ut lika stor marktschrejer, som
någonsin den hedersmaüneu Gaspard i "Debutanten och hennes far",
med hvilken han har flera drag gemensamma, men han eger dertill en
viss svensk pondus, som gör honom til! en betydligt djupare
karakter. Sjövall är filosof samt mån om att uppehålla såväl konstens
som sin egen värdighet, och det är icke hans fel, att ett oblidt
öde tvingar honom att gifva henne deii ena örfilen efter den andra.
Med all rätt drager ock, i konflikten med honom, den filiströsa
kälkborgligheten, representerad af garfvare Gråström, det kortare
strået. Ett fint drag är äfven motsättningen mellan den förlupne
garfvaresonens, f. d. krvddbodbetjentens uppskrufvade entusiasm för
konsten, som dock ytterst har sin grund i hans tycke för
direktörens täcka dotter, och den sunda qvinliga instinkt, som kommer
henne att inse verkliga betydelsen af den Sjövallska konstnärsäran
och framför den sätta trefnaden af ett stilla husligt lif.
Den af förf:s komedier, i hvilken han skarpast träffar sin tid
och dess sträfvanden, är 1846 och 1946, der han naturligtvis
på ett satiriskt sätt framställer de konseqvenser, till hvilka dessa
om ett sekel skola leda. Qvinnorna äro militärer och embetsmän,
som gifta sig för att skänka sitt namn och sitt beskydd åt de
hjelplösa männen, samt kurtisera hvarandras män o. d., under det dessa
i stället äro hänvisade till skötande af barn och hushåll, hvartill
de ock ega de nödvändiga fysiska krafterna; portvakten håller
seancor öfver portnycklarnes historia, fången bäres i portchäs för
att få insupa frisk luft o. s. v. Vi beklaga, att vi ej varit i
tillfälle att taga kännedom om den franska förebilden till detta stycke
"1842 och 1942" af Clairville, emedan det derförutan är svårt att
bedöma, för hvilka af dessa karrikaturbilder Blanche rätteligen bär
författarenamnet. Dock antaga vi, att åtminstone satiren öfver det
af fången och hans bärare representerade förmildrade
fångvårdssystemet och möjligen den öfver det ytliga bildningssträfvanden som
den tiden gaf sig luft i bildningscirklarne och här gisslas i
portvaktens person, tillhöra den svenske bearbetaren. Deremot är det
ganska troligt, att karrikatureu öfver qvinnoemancipationen har franska
anor. Men då Blanche likväl låtit den inflyta i sitt lustspel, så
måste han antagas hafva deri sett ett värdigt föremål för löje. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
