Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
EN BLICK PÅ SVERIGES JBBN VÅGAR. 226
af den ofantliga summa, öfver tio millioner, som våra
statsjernvä-gars skenor hafva kostat, har kommit vår jerntillverkning till godo?
Svaret härpå är helt enkelt detta. Den engelska skenan kostade
ej mera än 6 rdr centnern, under det de obestämda anbud, som
här hemma inlemnades, tycktes antyda ett pris af 8,50, utan att
erfarenheten kunde lemna upplysning om någon större fördel af den
dyrare varan. Kan man då klandra vederbörande, derför att de
icke vågade öka millionerna för skenors anskaffande med öfver J?
Och hvart skulle för öfrigt den konstlade tillverkning, man så
uppammat, hafva vändt sig, då våra statsjernvägars behof plötsligt
inskränktes genom reduktionen vid 1867 års riksdag? Svårligen skulle
några privata banor fördyrat sin byggnad för att af en slags
patriotism hålla den på benen. Och någon konkurrens med utlandet
kunde aldrig komma i fråga. Hela saken var, att svenska jernet
var för godt att valsas till skenor, utan långt heldre borde
användas till aunan förädling. Och vi veta icke, om det anbud, som
Smedjebackens verkstad gjorde 1867 att leverera svenska
jern-skenor för 7,50 rdr centnern, och hvars antagande
Trafikstyrelsen tillstyrkte, ledt till något resultat. Åtminstone förekommer
ej i styrelsens redogörelse för 1868 och 1869 någon dylik
leverans omtalad, såsom fallet är med den samtidigt erbjudna
och tillstyrkta leveransen från Motala af 30,000 centner
Besse-mer-stålskenor för ett pris af 10,50 rdr centnern, hvilken
under de nämda åren blifvit verkställd. Denna tillverkning af
stålskenor är deremot för oss naturlig, ty i den kunna vi täfla med
utlandet i afseende på varans pris och beskaffenhet. Dock må man
ej derför tro, att vi kunnat från början använda stålskenor, om ens
sådana då funnits att tillgå, eller att nu öfverallt, der nya skenor
inläggas, dylika af stål böra begagnas. Sålänge nemligen en
jern-vägstrafik icke hunnit den liflighet, att skenan utslites på 10 till
11 år, faller det sig alltid billigare att begagna Engelska
jernske-nor. Ty äfven om dessa blott hölle ut i 15 år, skulle vid deras
slut en svensk banmil kostat oss 100,000 rdr mer, om vi användt
stålskenor, försåvida vi, som nödvändigt är, beräkna ränta på ränta
af de i skenorna nedlagda olika kapitalen. Men nu hafva
noggranna prof i England gifvit vid handen, att de jernskenor, vi använda,
uthärda en trafik af 50,000 tåg, hvart och ett med en tyngd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
