Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
tynger i så hög grad på utgiften. Vid statens banor hafva
utgifterna stigit från 1,981,000 Édr år 1863 till 3,612,000 år 1870,
men i förhållande till brattoinkomsten hafva de fallit från 68,5
procent första året till 53 procent det sistnämnda. Detta fallande
i utgiftsprocenten är en gifven följd af trafikens utveckling, ty
utgifterna ökas alltid i mycket ringare proportion än inkomsterna,
der trafiken är rätt anordnad, och särskildt inverka härvid de så
kallade konstanta utgifterna, hvilkas betydelse för det hela måste
bli mindre och mindre, eftersom rörelsen utvecklar sig. Derför
har ock kostnaden för hvaije mil, ett tåg genomlupit, sjunkit från
17,52 Rdr år 1863 till 14,14 år 1869, under det inkomsten för
hvarje dylik mil år 1869 var 25,41, en till och med något lägre siffra
än 1863, hvilket åter vill säga, att oaktadt tågmilens antal växt
så starkt (mer än fördubblats), har inkomsten i det närmaste
kunnat följa med. Vid bibanorna har utgiftsprocenten varit något
högre än å statens, nämligen 57,4 procent med en inkomst, som för
hvarje tågmil dock understeg statens med Men fem stycken af
dem hade en lägre utgiftsprocent än statens, oaktadt en lägre
tågmilsinkomst. Detta förhållande kan antyda efl starkare
hushållning, men också hänföras till flera orsaker, af hvilka vi särskildt
vilja här nedan vidröra en. För de isolerade banorna stod
utgiftsprocenten så lågt som 44, men också gaf på dem hvarje
genom-lupen tågmil en något mer än hälften större inkomst med blott
J högre utgift. — Vi nämde, att den lägre utgiftsprocenten på
bibanorna kan hafva en särskild orsak och vi syftade dermed pà
utgifterna för banans underhåll, särskildt utbytet af skenor. År
1868 ökades t. ex. statens utgifter på banafdelningen med 366,000
rdr, hvaraf 286,000 för nedläggning af skenor. Men ju yngre en
bana är, dess lägre är denna sista utgiftspost och det är icke
osannolikt, att i öfrigt staten nedlägger större omsorg och utgift på
banunderhållet, än de privata bolagen, på hvilkas utgiftskonto
derför i framtiden denna afdelning skall tynga vida mer, än den nu
gör. En jämförelse visar nämligen, att banafdelningens utgift år
1869 var för staten 26,9 procent af samtliga utgifterna, men för
bibanorna blott 22. Men om jag undantager den nära 15 år gamla
banan Köping—Hult, hvars banunderhåll också mycket riktigt
stiger till 31,3 procent, så sjunker siffran för de öfriga till 18,8 ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
