Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
en blick på 8verige8 jernvägar.
hvilket näst föreningens stiftande kan betraktas som det vigtigaste
faktum i dess historia. Och dessutom pågå eller komma med det
första att böljas arbeten å norra och östra banornas fortsättning,
å linierna Oscarshamn—Nässjö och Frövi—Ludvika, så att år 1876,
då dessa äro ämnade att fullbordas, våra jernvägar i så fall skulle
vara ökade med J öfver sin nuvarande längd.
Om Yi i förbigående jemföra längden af våra jernvägar med
hela Europas, så finna vi, att våra utgöra ungefärligen 1,7 procent
af det bela, hvilket jämfördt med befolkningens storlek är mer än
som faller på de europeiska staterna i medeltal, ty om de
befintliga järnvägarne fördelades efter befolkningen, skulle vi blott ega
1*4 procent, och det är blott England, Belgien, Schweitz, Tyskland
och Frankrike, som i detta afseende gå framför oss. Se vi åter
på jernvägarnes förhållande till landets ytvidd, så gestaltar sig
förhållandet helt naturligt vida ofördelaktigare, då vårt långt upp mot
norden belägna land eger ett område, som är 4,4 procent af hela
Europas yta, hvarför alla stater i Europa ega flera jernvägar per
qvadratmil än vi, utom Norge, Finland, Ryssland, Turkiet och
Grekland. Vida fördelaktigare* ställer sig deremot jemförelsen, om
vi taga till utgångspunkt befolkningstätheten, den utan tvifvel
rättvisaste synpunkten, ty eftet som denna för hela Europa är 3 gånger
så stor som Sveriges, så behöfva våra jernvägar endast vara något
öfver 1,3 procent af hela Europas, för att vi icke skulle stå sämre
än medeltalet af dess länder, hvilket vi ju ej heller göra, då vi,
som ofvan sagdt, ega 1,7 procent. Frånskilde vi deremot landet
norr om Dalelfven, så fordrades verkligen en något högre siffra
för södra Sveriges jernvägar, för att det skulle vara likstäldt med
medeltalet af det öfriga Europas länder. I detta afseende hoppas
vi mycket af framtiden, då jernvägarne hos oss bölja tränga in i
våra skogs- och malmdistrikt med deras hardt när omätliga
tillgångar. Vår industri skall då taga nya proportioner, och våra
jernvägars afkastning stiga på ett förvånande sätt, ty det är ett
axiom nu mera i jernvägstrafiken, att banor genom
åkerbruks-distrikter äro vida underlägsna dem, som gå genom malm- och
koldistrikter (vi behöfva i detta afseende blott peka på våra små
norrländska och vermländska banor). Men ur begge faktorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
