Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8ven8ka’ akademiens handlingar.
81
längre tid gjort för arbeteni större skala. Det är derföre att alla
förhoppningar om ett sfidant hvila på denna myndighet, som man
stundom med otålighet tillåtit sig att till henne ställa frågor och
enträgna uppmaningar. Den i synnerhet af Beskow starkt betonade
farhågan, att Svenska akademien skulle genom att för snart utgifva
sin ordbok i förtid regelbinda språket, lägga baud på dess
utveckling, hämma dess tillväxt *) borde icke väcka betänkligheter. Det
kan i alla händelser icke blifva Svenska akademiens ordbok, som
omedelbart kommer att inverka på allmänheten osh skolungdomen.
Och blifvande författare af mindre ordböcker ega hvarken rätt eller
pligt, lika litet som de lära få lust, att slafviskt följa den
förstnämnda. Säkert är, att t. ex. tyska och engelska språken icke
hämmats i sin tillväxt, derför att öfver dessa sedan lång tid
tillbaka funnits goda ordböcker.
Hvad slutligen beträffar frågan om medel, så äro vi alldeles
öfvertygade, att de, som magten hafva, icke skola undandraga sig
de utgifter, som äro nödvändiga för språkets odling och rykt. Ett
folk, som icke har vilja och råd att göra alla de uppoffringar, som
kräfvas för vården af dess dyrbaraste nationalegendom, förtjenar
hvarken att ega ett språk eller utgöra en nation.
I sin kritiska betraktelse öfver Svenska akademiens ordbok
sysselsätter sig Rydqvist mycket med utländska akademiers lexikaliska
arbeten och söker genom anställda jämförelser visa, att de främmande
samfunden icke haft att kämpa med så stora svårigheter som
det förstnämnda. Ehuru de hade vida bättre förarbeten att draga
nytta af samt större både arbetskrafter och penningemedel att
tillgå, åtgick dock äfven för dera lång tid *), innan de blefvo färdiga.
*) Detta hjernspöke tyckes länge hafva sväfvat för åtskilliga af
herrar akademister ögon. Redan Kellgren ansåg det "troligt, att
de som skrifva icke lara nyttja andra ord, än dem som finnas i
Akademiens ordbok". Rydqvist är naturligtvis af den åsigten, att band
aldrig kan läggas på enskilda författares val af ord.
♦) När förf. om. Videnskabernes Selskab i Danmark säger, att
det efter nära 100 års flitigt arbete ännu icke på sin ordbok hunnit
längre än till U, kommer man att tänka på den gamla psalmens
ord: Eja vore vi der!
Svensk Tidskrift. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
