Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ij6
SVENSKA AKADEMIENs HANDLINGAR.
och mest omfattande af alla hittills i vårt land böljade literära
företag, har ntan tvifvel redan blifvit läst med all den uppmärksamhet,
det så väl förtjenar. Då vi här drista göra några invändningar mot
enskilda ställen deri, sker det, såsom läsaren torde inse, icke af
lust att motsäga en man, åt hvilkens stora förtjenster om vårt
modersmål vi i vår mon mer än en gång egnat en vördnadsfull
hyllning, utan af uppriktigt intresse för det ämne, hvarom skriften
handlar, och i den lefvande öfvertygelsen, att ordboksfrdgan och
Svenska akademiens ställning till den samma bör, och det så snart
som möjligt, bringas till full klarhet, att sjelfva arbetet med en
vetenskaplig svensk ordbok måste med allvar och kraft och utan uppskof
fortsättas, äfven om dertill skulle kräfvas aldrig så stora
uppoffringar och kraftåtgärder, af det enkla skäl, att det icke kan utan men
för vår nationella kulturs utveckling uppskjutas.
I en af de ofvan nämnde uppsatserna gick Beskow så långt,
att han påstod, det Svenska akademien "enligt sina stadgar
framför allt är ett vittert samhälle, instiktadt att dels uppmuntra och
belöna författare i vältalighet och skaldekonst, dels genom
framställda prisämnen framkalla upplysande afhandlingar, dels
genom årliga minnesteckningar och dertill preglade
minnespenningar återkalla fosterländska hågkomster af de män, som berömligen
tjenat fosterlandet". Rydqvist vill synbarligen icke ansluta sig till
denna minst sagdt fria tolkning af stadgarne; men äfven han gifver
den en sådan tydning, att ordboksarbetet ändå icke skulle höra till
akademiens allra vigtigaste åligganden. Efter att hafva anfört
några rader ur stiftelseurkunden samt 22:a och 23:e paragraferna nr
sjelfva stadgarne, yttrar han: "Akademiens yppersta och
angelägnaste göromål" var — man iakttage det! — "att arbeta på
Svenska Språkets renhet, styrka och höghet", och det "serdeles" i
anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten"; men det ålåg henne
"äfven" att utarbeta "en Svensk Ordabok och Gramatica".
Vi hafva granskat såväl stiftelseurkunden som konungens tal
vid akademiens första sammankomst och de här tillämpliga
paragraferna i stadgarne samt jämväl tagit i öfvervägande ett par andra
omständigheter, som med denna fråga ega gemenskap, men dervid icke
kunnat finna, att konungen ansett fosterländsk språkforskning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
