Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
STRIDEN OM KRISTI GUDOM. x
mande element. Men likasom sålunda det sinligas bestämning
såsom menniskans eget potentiela innehåll befriar oss från den
dualism, för hvilken herr Rydbergs præexistenslära är utsatt,
så ledes man äfven, vid närmare öfvervägande, att förkasta,
det antagandet, att menniskan, tänkt icke blott såsom en
andlig utan äfven såsom en sinlig varelse, skulle före sitt
närvarande lif hafva genomlefvat en lifsform, i hvilken hon
hunnit till ett aktuelt medvetande af sig sjelf. Ett sådant
antagande skulle — då intet minne af en sådan lifsform
hos-raenniskan förefinnes — upphäfva den kontinuitet i hennes
aktuella och förnuftiga lif, som hennes personliga identitet
nö.l vändigt fordrar.
Men, ehuru herr Rydberg genom sin præexistenslära
invecklar sig i vissa paradoxer, som fördunkla och vanställa
hans anthropologiska och kristologiska åsigt, så hindrar detta,
dock icke, att bakom dessa paradoxer ligger en djup och.
sann tanke, nemligen den tanken, att de menskliga
individerna, fastän de för den sinnliga uppfattningen falla utoui
hvarandra i tiden och rummet, likväl andeligen äro närvarande
i hvarandra och bilda en evig organism, hvars centrala enhet
Kristus är. Och det vittnar säkerligen icke om någon
synnerlig styrka i Biskop Beckmans vetenskapliga reflexion eller
om någon i den andliga verkligheten mera inträngande blicka
att han finner en orimlighet i det antagandet, att den ena
anden lefver och utgör en bestämning hos den andre och att
alla andra menskliga andar äro positiva bestämningar hos
bela slägtets högsta personlighet. Herr Biskopen tyckes
mena, att ett sådant antagande skulle upphäfva Kristi
individualitet -) Detta förmenande kan endast bero derpå,
att-herr Biskopen icke frigjort sig från den föreställningen, att.
individualitet icke kan tänkas utan inskrä.ikniug. Herr
Biskopen hade dock bort besinna, att det individuella betyder
det, som ej kan sättas såsom genus för något annat eller
icke kan vidare determineras, och att således endast det
universella kan vara fullt individuelt. Hvarje individuelt vit-
l) Beckman, p. anf. st. s. 65 o. f.
Beckman, p. anf. st. ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
