Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
STRIDEN OM KRISTI GUDOM. x
ett rent andligt väsende, hvilket icke är inskränkt af en
ursprunglig materie; för Philo deremot är han en i sig sjelf
obekant princip, hos hvilken personligheten utgör en
bestämning och vid hvars sida en ursprunglig materie förefinnes;
för Paulus är Kristus den högsta menskliga personligheten,
hvars organer eller positiva bestämningar de öfriga menskliga
individerna äro, för Philo deremot är logos ett phantastiskt
väsende, om hvilket man har svårt att afgöra, antingen det
är personligt eller opersonligt, antingen det är menniska eller
engel eller någonting ännu högre.
Med det här anförda vilja vi visserligen ej hafva sagt,
att Hr Rydberg skulle helt och hållet sakna öga för dessa
skiljaktigheter emellan Paulus och Philo. Fastmera
gifver han af dem någon antydning i en not till sin skrift om
menniskans föruttillvaro 1). Men visst är, att den i nämnda
not framträdande insigten icke utöfvat vederbörlig inflytelse
på Hr Rydbergs uppfattning af den Paulinska kristologiens
förhållande till Philos lära om logos och af kristendomens
hela ställning till förut gifna kulturformer. I denna Hr
Rydbergs uppfattning röjer sig en viss benägenhet att vilja
reducera det högre och fullkomligare till det lägre och
ofullkomligare, som tjenat det förra till förberedelse. I sjelfva verket
är Philos lära om logos äfvensom hela hans föreställning om
Gud närmare beslägtad med den theologiska ortodoxien än med
den verkliga kristendomen. När biskop Beckman skiljer
emellan Guds väsende och hans personliga tillvarelsesätt och
förklarar, att Gud är till väsendet en och densamme, men att
ban med hänseende till sin personliga tillvarelse åtskiljer sig
i en trefald -), så öfvergifver han, enligt hvad vi redan
ofvanför hafva antydt, kristendomens idealistiska princip och
ställer sig på en realistisk ståndpunkt, likartad med Philos.
Är nemligen Guds väsende någonting annat än hans personliga
tillvarelsesätt, så nedsättes personligheten till en viss form
eller bestämdhet hos ett opersonligt något, hos en i sig sjelf
obekant substans. Men deraf följer, att man antingen måste
’) s. 226.
2) Jfr Beckman, Är Kristus i sin föruttillvaro
idealmenniskan och icke Gud? ss. 7, 21, 25.
3) S. 374 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
