Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
STRIDEN OM KRISTI GUDOM. x
nom framställa vissa anmärkningar, som icke torde sakna
befogenhet.
Utan tvifvel är det en förtjenst hos Hr Rydberg, att han
söker att uppvisa kristendomens lefvande sammanhang med
den föregående menskliga bildningen. Men lika så ohistoriskt
som det vore att förbise eller förneka detta sammanhang, lika
så ohistoriskt vore det att ur någon af den föregående
bildningens former vilja likasom konstruera fram kristendomen.
Ett .sådant försök måste nödvändigt leda till ett misskännande
icke mindre af den förkristliga bildningens egentliga väsende
än af sjelfva kristendomen. Det synes oss som skulle Hr
Rydberg icke kunna alldeles frikännas från detta fel. Ett
sådant fel röjer sig, enligt vår mening, redan i den bevisning,
som Hr Rydberg i sitt första religionsvetenskapliga arbete vill
hafva grundad på Henochs bok, alldenstund det icke torde
kunna anses såsom alldeles säkert, att icke denna bok i sjelfva
verket är af betydligt senare datum än kristendomen.1) Men
vidare synes oss Hr Rydberg göra sig skyldig till ett likartadt
fel, när han bestämmer skilnaden emellan Philos verldsåsigt
och apostelen Pauli. Änskönt den sistnämndes lära om
Kristus såsom universalmenniskan säkerligen har sin förutsättning
i Philos lära om logos, så kan skiljaktigheten dem emellan
icke rätteligen anses bestå blott deri, att Paulus är
öfvertygad, att logos måste förkroppsliga sig och redan uppenbarat
sig i sinneverlden 1 Den djupaste skiljaktigheten emellan Philo
och Paulus, den skiljaktighet, som ligger till grund för alla
andra, består deri, att Gud för den förre är den till sitt
väsende "obekante", för den senare den rent andlige och
per-soelige. Det är ytterst denna olikhet, som ställer Philo på
antik grund, Paulus på kristlig. Ty kristendomens princip
ligger i medvetandet om Guds rena andlighet eller absoluta
personlighet. Yore Gud icke rent atfdlig eller vore han ej
sjelfva den absoluta personligheten, så skulle han ej kunna
vara det i och för sig sjelft goda och eftersträfvansvärda.
Det i och för sig sjelft goda kan nämligen icke vara
någonting annat än det personliga lifvet i sin fulla sanning och rena
Jfr Heinr. Holtzman p. anf. ss. 201 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
