Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT SPRÅK OCH RÅTTSTAFNING. 499
forskaren och bearbetaren af vårt modersmåls häfder. Tonen,
på några ställen rent af öfvermodig (jfr noten sid. 510 af
denna uppsatsj, är alt igenom den om sin betydelse
medvetne akademikerns, som så lätt glömmer, att i en
vetenskaplig fråga — och det är frågan om ett språks
rättskrifning — har hvar och en rättighet att yttra sig till den kraft
och verkan, hans ord och skäl kunna hafva. Vetenskapen
har för länge sedan upphört att vara ett akademiernas och
de lärda samfundens monopol. Ett enda citat göre här till
fyllest: "I andra länder, der det fins offentliga stiftelser för
vitterheten och språket, anses dessa som lagskipar$, för att
icke säga lagstiftare i rättskrifningen; myndigheter, från
hvilkas anordningar det icke anses passande att praktiskt afvika."
Hvem igenkänner icke här samma uppfattning som i Hjärnes
tal om "Kongh May:tt och sedan det Högl. Kongl. Cantzeliet."
Vi le åt Hjärnes ord, men vi kunna icke och vilja icke le åt
Rydqvists.
Må vi dock icke glömma, huru litet de betyda för det
stora och viktiga i hvarje fråga, dylika yttranden, framkomna
i tvistens ifver. Herr Rydqvist må — hvilket vi lifligt önska
— i stället för detta mot bela det öfriga verket så bjärt
kontrasterande kapitel om "Rättskrifning och Språkrigtighet" gifva
oss en verkligt vetenskaplig behandling af ämnet, oberoende
af nuvarande eller kommande möten och förslag — eller han
må, fortgående på den väg han här beträdt, publicera
ytterligare kritik af Hazelii redan till en del, och snart fullständigt,
utkomna arbete — ja, kanske till och med bevärdiga
närvarande lilla uppsats med ett kort affärdande — detta "och
hvad mera kan i saken förekomma" skall dock icke på något
sätt kunna förringa betydelsen af hans föregående outtröttliga
arbete för vårt modersmål. Möjligen, ty något omdöme
härom tillåta vi oss icke, skall en efterverld erkänna, att
i det här afhandlade viktiga ämnet vetenskapsmannen stälde
sig på en annan ståndpunkt än vetenskapens, men aldrig —
det våga vi påstå — skola Herr Rydqvists polemiska skrifter
i denna särskilda fråga förmå att för våra efterkommande i
ringaste mån skymma minnet af den man, som i "Svenska
Språkets lagar" gifvit hela det folk, ban tillhör, ett dyrbart och
oförgätligt, för alla tider värderikt arf.
Sedan vi nu slutat granskningen af de tvänne arbeten,
som sett samma ämne ur så väsentligt olika synpunkter, vilja
vi blott bedja läsaren att själf läsa bägge, — vi erinra om
att äfven Rydqvists "Ljudlagar och Skriflagar" äro särskildt
tillgängliga i bokhandeln, — och derefter välja sin egen stånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
