Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
ABBETAREFItiGAX.
dagspenningen icke var den bästa formen för hans aflöning,
var den dock sannolikt den enda möjliga. Den medförde dock
en gifven olägenhet, den nemligen, att lemna arbetaren
fullkomligt ointresserad i företagets framgång, och för så vidt
denne var något mera än en blott maskin, måste detta
förhållande förringa arbetets frukt. Den ökade dessutom klyftan
mellan arbetsköparen och arbetssäljaren, i det den ställde
dem sjelfständigt bredvid och alltför ofta gent emot hvarandra.
Den har derigenom i väsentlig grad bidragit att skapa
denna lösa fabriksbefolkning, hvilken, för sin ekonomiska
existens hänvisad uteslutande till dagspenningen, äfven i sedligt
hänseende förblef lemnad utan skydd och bistånd mot sin
egen okunnighet eller sorglöshet, och sålunda stundom
sjunkit så djupt i elände, att den utgjort en verklig samhällsfara,
under det den likväl var ett af de förnämligaste medlen för
samhällets förkofran i rikedom.
Sådant är detta arbetslönens resultat, mot hvilket den
industriele arbetaren nu vänder sig, emedan han i den
allmänna formen för arbetets aflöning ser en väsendtlig orsak
till dennas alltför ringa belopp. Har då denna utan direkt
afseende på arbetets afkomst bestämda arbetslön visat sig icke
förmå fylla den flitige arbetarens billiga fordran på
ekonomiskt oberoende, eller rättare icke kunna försäkra honom en
ersättning motsvarande arbetets växande produktivitet?
Arbetets lön eller pris, säger politiska ekonomien, bestämmes af
samma lag, som priset för hvaije annan vara eller tjenst,
nemligen tillgångens och efterfrågans. Detta vill här säga af
tillgången å utbjuden arbetskraft och af efterfrågan derå,
hvilken senare åter bestämmes af tillgången å sådant kapital,
som, ännu icke fästadt i något visst produktionsmedel, är
disponibelt för köp af arbete. Det är sålunda förhållandet mellan
å ena sidan qvantiteten af den användning sökande lefvande
arbetskraften och å andra sidan af realisera dt arbete eller
kapital, ledigt för reproduktion, som bestämmer arbetslönens
belopp; och der den ekonomiska friheten råder, säger man
arbetets pris utgå ur den fria debatten mellan dessa båda
faktorer. Deraf följer, att det i främsta rummet är arbetarnes
egen inbördes täflan om erhållande af arbete, som ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
